onsdag 12 oktober 2016

Säkerhetsrådet diskuterar Kongos kris

FN:s Säkerhetsråd diskuterade igår situationen i Kongo. Frågan lyftes av chefen för FN styrkan i Kongo, Maman Sambo Sidikou. Han varnade för en fördjupad politisk spänning i landet och pekade på risken att krisen, orsakad av valsituationen, har förändrats till en konstitutionskris.

Han menade att den politiska situationen i Kongo är extremt känslig och att detta bidrar till den ökade spänningen, till en pågående minskning av det politiska utrymmet och till en uttalad och påtaglig risk att situationen förvärras ytterligare. Han bedömde att trots insatser från Afrikanska Unionen, från FN och det internationella samfundet, har framstegen i Dialogen varit minimala.

Kongo är nu inne i en extremt känslig period vad gäller landets säkerhet och stabilitet. Aktörerna på alla fronter, tycks nu vara mer och mer benägna att ta till vapen för att nå sina mål, medan utrymmet för en aktiv och konstruktiv politik minskat ytterligare. Om detta fortsätter, bedöms att det är oundvikligt med våld i stor skala.

Det enda som kan hindra detta, bedöms av FN gruppens chef vara att alla deltar i en ny Dialog. Denna bör vara av det slaget att alla får och vill delta i arbetet. Han ber Säkerhetsrådet att uppmana alla som hittills inte deltagit i Dialogen, att nu göra det och att samtidigt uppmana regeringen att garantera en fredlig och aktiv politisk agenda.

Så har det som alla anat, sagts i FN:s Säkerhetsråd. De slutsatser och de farhågor som kommit till uttryck är inte oväntade eller förvånande. Men vad skall ske för att dessa ord skall tränga in i människorna så att de, från president till den vanliga människan, ser faran och bidrar på ett konstruktivt sätt till att bygga landet istället för att bryta ned det, för att vinna egna fördelar?

Dokument, ord, beslut och slutsatser – kan radas i det oändliga för att beskriva landets historia sedan, ja kanske sedan självständigheten! Men handlingen, viljan att följa det man lovat, att arbeta tillsammans för allas bästa – hur kommer ett folk fram till ett sådant val av väg?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Jag har arbetat 17 år i DRK, i Mai Ndombe provinsen som missionär och läkare. Är nu bosatt i Ludvika. Jag har fortsatt kontakt med kollegor och vänner i DRK. Jag deltar i Equmeniakyrkans arbetsgrupp för hälsovård i Kongoländerna.