Agnetas Loggbok

lördag 14 april 2018

Kongos kris lyfts in på världskartan

De senaste veckornas händelser och avsaknad av tydlig rapportering, gör att man frågar sig
vad det är som egentligen händer i Kongo!! Uppenbart är att det pågår något i det fördolda!

I fredags hölls en s.k. Givarkonferens i Geneve, för att finna en lösning på den humanitära katastrof som råder i Kongo. 54 länder deltog i konferensen, inte så många av de afrikanska länderna var representerade. Och – Kongo deltog inte! Företrädare för president och regering anger att det inte råder någon katastrof, att det är olika NGO företrädare som försöker svartmåla landets situation! Man häpnar! Men – detta stämmer med den bild presidenten ger; inte en endaste liten omtanke om den lidande befolkningen, inte tillräckliga bidrag till vare sig undervisning eller hälsovård för folket. Och om man försöker se det hela ur hans perspektiv, är det ju enklast att folket inte förstår vad som pågår och inte har krafter att protestera eller visa sitt missnöje på något sätt!

528 miljoner dollar blev slutsumman av de löften som gavs i fredags. Löften alltså. Vad verkligheten kommer att innehålla, vet man ännu inte! Förhoppningen hos arrangörerna, FN och EU, var att nå 1,5 milliarder dollar för att under 2018 ge hjälp till de 13 miljoner lidande människor som statistiken har visat finns i Kongo.

I slutet av dagen talade WHO:s representant Michael Ryan, som insisterade på behovet av hjälp. Han angav att 2016 hade endast 5 % av befolkningen tillgång till primärhälsovård och att sedan dess har andelen som får hjälp minskat. ”Byggnader, material och utrustning har förstörs, personalen har flytt eller förflyttats, som en följd av det instabila läget. Resultatet av detta blir en markant ökad dödlighet i vissa sjukdomar. Kongo hade under 2017 flera epidemier, exempelvis kolera, Ebola, gula febern och mässling. Vaccinationsarbete har inte kunnat utföras i vissa områden p.g.a. säkerhetsläget. Det är förfärligt att tänka sig att 10 % av de svåraste malariafallen finns i Kongo! Landet befinner sig i full storm! Befolkningen koncentreras i vissa områden, flyktingvågor, fattigdom och ett extremt svagt hälsosystem. Det är en giftblandning som ökar risken för epidemier, inte bara i Kongo, men i hela världen! Att investera i Kongo innebär inte bara att kongolesers levnadsomständigheter förbättras, men även hela jordens befolkning får del av de satsningarna genom förbättrad överlevnad, bättre välstånd och även förbättrat säkerhetsläge. Det viktiga är att vi kan ge bidrag till hälsovårdsinsatserna – men det är också viktigt att vi kan ha förtroende för lokala aktörer”!

”Vi är besvikna över att så få länder sänder ett hoppets bud till de miljoner kongoleser som är i ett så förtvivlat stort behov av hjälp!” Generalsekreteraren för Norska Flyktingrådet, Jan Egeland, en NGO som är på plats i Kongo, formulerade mångas besvikelse. En annan deltagare lyfte behovet av att sätta Kongos kris på världskartan, nu är den bortglömd bland alla andra kriser. Ministern för den belgiska kooperationen, uppmanade landets ledare att ta den humanitära krisen på allvar och angripa dess kärna! En uppmaning som riskerar att ytterligare försämra relationen mellan Belgien och Kongo.

Värdet av förebyggande insatser, av fortsatt kontakt med medarbetare, av tydlighet vad gäller rapportering över utfört arbete, kan läsas i de referat som media lyfter från konferensen! I dag kunde vi i Sverige lyssna till ett program i radions P4, om situationen i Kongo! Kanske var detta en följd av konferensen i Geneve. Att åter och åter lyfta krisen och behoven i Kongo är en viktig uppgift för oss, som vet något lite om det som pågår där!


fredag 30 mars 2018

Mindre än nio månader återstår !

Företrädare för katolska kyrkan i Kongo har nu ändrat sin strategi; man kommer inte att planera ytterligare fredsmarscher, men fortsätta på annat sätt att visa folket sitt stöd. Hur detta stod kommer att se ut, har inte rapporterats tydligt. Men det pågår uppenbarligen ett arbete ”bakom kulisserna”. I Palmsöndagens mässa på Tata Raphael stadion, uppmanade Kardinal Monsengwo de unga, att ta sitt ansvar för landets framtid: ”Landets framtid är i era händer och landet behöver er”! Han inbjöd de unga som befinner sig utomlands att återvända hem och ta sitt ansvar. Han uppmanade också de unga att inte låta sig manipuleras av politiker som har misslyckats i sitt uppdrag.

I det politiska spelrummet är aktiviteterna intensiva! Olika partier omorganiserar sig och medlemmar byter parti och strategier skrivs. UDPS samlas nu i Kinshasa för att välja nu ledare efter Etienne Tshisekedi. Det finns fyra kandidater och favorit är Felix Tshisekedi, son till den för mer än ett år sedan avlidne ledaren. Mer än tusen deltagare förväntas komma till högkvarteret i Limete och arrangörerna är angelägna om att det inte skall uppstå problem och tumult under dagarna!

FN:s Säkerhetsråd har nu beslutat att förlänga mandatet för MONUSCO till den 31 mars 2019. I beslutet finns tydligare anvisningar av uppdraget än tidigare. Så skall det nu rapporteras varje månad hur arbetet med att förverkliga besluten i Sylvesteröverenskommelsen avancerar. Primärt vill man garantera civilbefolkningens säkerhet, förverkligandet av Sylvesteröverenskommelsen och valprocessen. Det anges att man vill gå med Kongo fram till val i december 2018 och att det då skall bli en fredlig och demokratisk överlämning av makten, för första gången i landets historia! Beroende av hur de månatliga rapporterna kommer att se ut, kan också ytterligare beslut om insatser tas under tiden.

Oron och frågorna ökar hos folket. Den sociala situationen blir allt sämre, priser på mat och bränsle ökar, löner minskar och uteblir. Mail från vänner avslutas ofta med ord som; ”Nu får ni inte överge oss; Vi behöver ert stöd; Vi behöver era böner; Er närvaro som observatörer och ert intresse betyder oerhört mycket nu”. Det känns onekligen som att man inte kan göra så mycket! Och så denna tystnad i media – den är mera oroande och irriterande än man kan föreställa sig!



söndag 25 februari 2018

Samma mönster men delvis nya metoder!

Söndagens marsch är avslutad. I stort blev den som de två tidigare, trots alla löften om inga döda, ingen skottlossning. Dagen var extrem våldsam, men det var färre grupperingar av polis och säkerhetsstyrkor. Internet kontakterna bröts senare än vid de två tidigare marscherna, först vid niotiden i morse och fungerar igen sedan 19 tiden ikväll. Lugnet är återställt men under dagen var det mycket spänt. Vid kontakt med vänner i Kinshasa får jag veta, att det denna gång var fler deltagare än tidigare och att även i utkanterna av huvudstaden marscherades i anslutning till de katolska kyrkorna. Polis och presidentens specialstyrka fanns på plats, både i centrala Kinshasa och i utkanterna, liksom i de större städerna i landet. Det rapporteras om en död i Kinshasa och en död i Mbandaka eller Kisangani, medan polisen hävdar att ingen dött denna dag. Antal skadade är okänt, men det rapporteras om skadade från alla platser och städer, där marschen hindrats.

Polisen använde sig av tårgas och skottlossning, intill kyrkorna både i huvudstaden och i landet. I Kisangani började gudstjänstbesökarna marschera, men efter en stund skingrades de av polisen. De valde då att marschera inne på kyrkans område, sjungande nationalsången ”Debout Congolais”! Tre präster fördes bort av polisstyrkor och är fortfarande borta. Redan under natten till söndagen placerades trupper ut i större städer och i huvudstaden.

En katolsk präst i Lemba/Kinshasa, Sant –Benoït församlingen, berättade för journalister: ”Polisen kom till kyrkan vid 10 tiden i morse och skottlossning började omedelbart med skarp ammunition. Då medlemmar från intilliggande församlingar kom, började polisen använda tårgas för att skingra samlingen. Det är barbariskt, groteskt och utan beskrivning! Nu är alla inlåsta i kyrkan, polisen låter oss inte gå ut. Det är ett mycket spänt läge”. Liknande rapporter kommer från flera städer i landet; Kisangani, Lubumbashi, Goma, Bukavu och Kikwit.

Igår, lördag, presenterades en kommuniké, signerad av representanter för 152 NGO:s i Kinshasa. De lovade närvara med 1670 observatörer i alla katolska kyrkor i huvudstaden, för att själva se vad som hände under söndagen. De uttryckte sin oro över de hot som uttalats mot katolska kyrkans lekmän, arrangörer av marscherna, över frånvaron av en politisk vilja hos landets ledare att verkställa besluten tagna i Sylvesteröverenskommelsen och över bristen på rättvisa och bristande respekt för befolkningen. De oroar sig också över medborgarnas begränsningar att fritt uttrycka sina åsikter och leva i frihet.

En NGO; ACAJ (=Association congolaise pour l’accès à la justice), uppmanade igår regeringen att övervaka söndagens marsch och se till att den skulle gå lugnt tillväga. Uppmaningen fördömer också alla som möter marschens deltagare med våld, som inte respekterar MR frågor och fråntar kongoleser den rätten!

Guvernören i Kinshasa har fått kritik för sitt sätt att hantera de katolska lekmännen. Han har ju vägrat att ge tillstånd till marschen. Kritiken kom till uttryck bl.a. i ACAJ:s tal. En begäran om tillstånd till marschen var inlämnad och tre jurister fick tillstånd att företräda arrangörerna i ett möte med guvernören, som han kallat till. Men guvernören vare sig läste deras begäran eller tog emot juristerna, något som tolkas som att guvernörens enda syfte var att sätta arrangörerna inom ”lås och bom”! Guvernörens hantering av frågan bedöms vara olaglig och antidemokratisk!

Katedralen ”Notre Dame” i Kinshasa, invaderas lördag kväll av flera hundra medlemmar av en ungdomsgrupp, som står presidentens parti nära. Deras syfte var att hindra kyrkans medlemmar att marschera och för att lyckas med det, skulle de övernatta i kyrkan. En liten kille som fanns inne i kyrkan, berättade för journalister, att han ”köpts” av det politiska partiet; han var på väg till en fotbollsmatch med sin kompisar, då de togs tillfånga av partimedlemmar, som berättade att de skulle få mat och 10000 kongofranc (=mindre än 10 USD) var. Uppdraget bestod i att de skulle tillbringa natten i kyrkan, delta i mässan och sen slå sönder allt i kyrkan och ta till fånga prästerna, till dess att polisen kom! Eftersom guvernören inte hade godkänt marschen, transporterades ungdomar och barn bort från katedralen under lördagskvällen!

En muslimsk grupp, som står presidentens parti nära, hade tidigare i veckan lovat att se till att de kristna inte skulle kunna marschera! De hade informerat guvernören om sin plan, att gå till kyrkorna och hindra marschen, att anklaga de kristna för att vilja destabilisera Kabilas makt! Gruppen är inte erkänd av det muslimska samfundet, som finns i Kinshasa.

Vad blir då sammanfattningen av denna dag? Maktens fortsatta våld i form av skottlossning, tårgas och dödande, presidenten tycks ha hittat nya vägar för att visa sin makt och inget utrymme för mänskliga rättigheter och demokratiska vägar att bygga ett nytt land. Flera deltagare i marschen än tidigare, hittills färre döda, mera spänt läge och färre grupper av polis och militär styrkor. Olika NGO:s deltagande. Barnens utsatta position, att köpa barn till det uppdrag som berättats, är ju att våldföra sig på barn!

”För varje dag som presidenten sitter kvar, ökar han sina tillgångar markant” – en orsak som nämns till att han inte avgår. En annan orsak; ”Den dag han avgår, kommer han att ställas inför rätta, han är medveten om varför och vill inte vara med om det”!

Makt och pengar förblindar! Ännu ett exempel på det påståendet.

Men detta folk – hur ser deras framtid ut? Barnen? Vuxna? Vad väntar?


lördag 24 februari 2018

Förberedelser pågår inför den tredje marschen, söndag 25 februari!

Katolska kyrkans lekmän inbjuder till en tredje marsch imorgon. De två tidigare, 31 december 2017 och 21 januari 2018, slutade med skottlossning, tårgas och många döda. Makten, landets ledning, visade sitt rätta ansikte! Arrangörerna, katolska kyrkans lekmän, är övertygade och står fast vid sitt beslut; ”Vi fortsätter tills vårt land fått en annan ordning, tills Kongo blivit en rättsstat och diktaturen är borta”! Igår samlades många i kyrkorna för att be, på uppmaning av påven, som utlyst en bön och fastedag för Kongo och Sydsudan.

Även makten med presidenten i täten förbereder sig! Hur skall man annars tolka informationen om att två telekombolag igår fick kallelse till ett sammanträde idag, lördag kl 9, hos presidentens säkerhetschef? Ämnet för mötet, eller skälet till att de kallats, angavs inte. Men alla misstänker att det medför en order om att bryta internetkontakterna i morgon! De som bor i Kinshasa kan eventuellt använd SIM kort, som är utgivna av telekombolag i Brazzaville och försäljning av dessa kort har nu fått ett uppsving! En försäljare, som sedan 2005 sålt SIM kort från Brazzaville, anger att efterfrågan nu har ökat. Men att priset har stigit markant! (Av egen erfarenhet vet jag att dessa SIM kort inte ger bra kontakt i Kinshasa).

Guvernören i Kinshasa har idag meddelat att han inte känner till något om morgondagens marsch! Han anger att han tidigare inbjudit arrangörerna till ett arbetsmöte i denna fråga, men eftersom de inte kom, har de försuttit sin chans! Och därför kan inte ansvariga för säkerhet i staden ge det skydd som kan krävas!!

En tidigare inrikesminister i Kongo, uppmanade igår sin efterträdare att ”se upp” med vissa oroselement. Han varnar för ”anarkistiska grupper, som med förespeglingen att de är kristna, uppviglar andra i samhället”! Representanten för den katolska grupp, som arrangerar marschen, frågar sig hur detta kan tolkas som anarki? ”Vår konstitution ger oss rätten att demonstrera! Hur kan det vara farligt att önska val som avslutar landets kris och som går lugnt tillväga”?

Representanter i Kinshasa för EU, USA, Kanada och Schweiz har idag i en gemensam kommuniké uppmanat alla deltagare i morgondagens marsch att avstå från alla former av våld. De påminner om den grundläggande frihet som rätten att demonstrera och rätten att delta i gudstjänster utgör, något som också förutses gälla i Kongo, enligt Sylvesteröverenskommelsen.

Tidigare idag kom meddelandet om att ”makten” förbjuder den planerade marschen imorgon. Sedan kl 17 idag, finns ett antal s.k. ”Säkerhetsgrupper” utplacerade på flera platser i Kinshasa. ”Check-Points” är installerade utmed de stora gatorna och vägarna, alla bilar undersöks och ID papper kontrolleras.

Idag avslutas alla mail från Kongo med orden; ”det sista innan internet bryts”! Människorna är medvetna om vad som kan hända imorgon. Men nog måste man ställa sig frågan, igen, hur långt kommer presidenten att gå? Är han helt blind och döv för folkets situation?


måndag 19 februari 2018

Katolska och protestantiska präster ser folkets lidande i en jämmerdal!

För 26 år sedan, den 16 februari 1992, gick alla kristna i Kinshasa ut på gatorna, för att ge uttryck för sin önskan om att ”Conférence Nationale” skulle få återuppta sitt arbete, efter att ha förbjudits av landets premiärminister. Då kallades det som hände, en ”massaker av de kristna”. Präster klädda i sina prästkappor var nedblodade, människor sköts ned och det var döda kroppar överallt på gatorna. Den fredliga demonstrationen slogs då ned av presidentens specialstyrka på order av stadens guvernör.
Detta var under den tid då landet hette Zaïre och presidenten hette Mobutu.

Idag upprepas detta våld från makten. Då de kristna demonstrerat, helt fredligt utan vapen, den 31 december 2017 och den 21 januari 2018, har de skadats av tårgas och skjutits ned.
Idag heter landet Kongo och president är Kabila.

Ny marsch äger rum söndag den 25 februari. De kristna begär att Sylvesteröverenskommelsen skall tillämpas i sin helhet! Då kommer präster och kyrkans medlemmar att marschera, med Bibel, palmkvistar, sjungande kristna sånger.

De katolska biskoparna och prästerna säger att de kommer att fortsätta att demonstrera så länge som makten inte tar ansvar för sitt folk. ”Först när makten sätter stopp för folkets lidande, slutar vår kamp”!

Den 15 – 17 februari i år, hade « La Cenco (= La conférence épiscopale nationale du pays, ungefär = biskoparnas nationella råd) utlyst ett extra möte för att diskutera den försämrade socio- politiska situationen i landet. Efter ett möte i november 2017, uppmanade biskoparna befolkningen att delta i valprocessen och protestera, utan våldshandlingar, mot den aktuella situationen. Efter de två fredsmarscher som ägt rum, har presidenten uttalat att biskoparna lägger sig i politiken. Detta har biskoparna protesterat mot och sagt att det är deras plikt att ge information till folket och upplysa alla om deras rättigheter, det handlar inte om att delta i det politiska arbetet! ”Det är vår plikt, som biskopar att besvara folkets frågor och se till deras behov”!

En annan explosiv fråga, som biskoparna diskuterat är situationen i Ituri. Under de senaste två månaderna har 200 000 personer flytt från sina hembyar p.g.a. en konflikt mellan Hema och Lendo stammarna i nordöstra Kongo. Hus har bränts, folket har plundrats på sina tillhörigheter och många har flytt till Uganda. Enligt en av biskoparna liknar denna situation den i Kasaï. Enligt FN:s kommissarie för MR frågor, rapporteras att förra veckan flydde 22 000 kongolesiska flyktingar till Uganda. De senaste veckorna har våldet trappats upp.

Efter mötet uttalade sig biskoparna; ”Vi överger aldrig vårt uppdrag att bidra till att Kongo blir en säker Rättsstat”. De upprepade också vikten av att val äger rum enligt beslut och att Sylvesteröverenskommelsen skall tillämpas i sin helhet. Biskoparna uppmanar även staten att bidra till att fredliga demonstrationer kan äga rum i Kongo, ”så som det sker i andra länder”!

ECC, Kristi kyrka i Kongo, som är en paraplyorganisation för de protestantiska samfunden har idag för 53:e gången inlett sitt nationella årsmöte. Den nye ledaren för ECC, pastor Bokundoa, angav tonen i öppningstalet: ”Kongos folk lever i en jämmerdal”! Han uppmanade medlemmarna att reflektera över vilken sorts personlighet kyrkan kan bidra med, ”för att hjälpa landet att ta sig upp ur den dypöl det nu vältrar sig i! Nu är det dags att vi kristna förbereder oss för valet, så att vi kan finnas med bland de som väljs, för landets bästa”.

Han fortsatte med uppmaningen till medlemmarna: ”Vi är protestanter och skall så förbli! Vi skall alltid protestera mot orättvisor och aldrig överge vår identitet”.

Han avslutade med några ord om pastor Ekofo, som lämnade Kongo, efter en predikan som påverkat och begränsat hans säkerhet i landet; ”Att han lämnade landet utan att informera oss, är ett uttryck för att han var rädd om och ville leva i säkerhet. Han var själv bäst på att bedöma sitt säkerhetsläge. Han befinner sig nu i säkerhet utanför Kongo”. Pastor Bokundoa avslutade med att uppmana till bön för pastor Ekofo och för fred i Kongo.

Fredag 23 februari har påven uppmanat till bön- och fastedag för Kongo.
Söndag 25 februari äger den tredje fredsmarschen rum i Kongo.


onsdag 14 februari 2018

Säkerhetsrådets försök att bidra till valprocessen

I måndags debatterades i FN:s Säkerhetsråd på ett sätt som tidigare inte skett! På agendan: Valprocessen i Kongo! Tre av de permanenta medlemsländerna och fyra av de icke permanenta, bl.a. Sverige, hade inbjudit till detta samtal. Inbjudna var presidenten för Kongos valkommission, Corneille Nangaa och ledaren för Human Rights Watch, Ida Sawyer. Det är nu 10 månader kvar till valen skall hållas. USA:s FN ambassadör, Nikki Haley ledde debatten. Hon uppmanade alla att reflektera över vad de ytterligare kan göra, för att garantera att alla parter i Kongo respekterar vad de redan lovat.

Även Afrikanska Unionens speciella representant i Kongo, Abdou Abarray var inbjuden. Han underströk behovet av att en internationell expertgrupp finns närvarande under valen, något som är lovat, men som valkommissionen inte uttalat sig om. Han underströk också vikten av att finansiering av valen klargörs och att det finns adekvat logistik. ”Den enda vägen ut ur krisen är att val organiseras och hålls. Någon annan väg finns inte”!

Andra punkter på agendan om Kongo var att man ville fastslå att mandatet för MONUSCO gruppen i Kongo skall förnyas inom sex veckor, att valkalendern i Kongo med de fastställda datumen och Sylvesteröverenskommelsen skall respekteras! Deltagarna i debatten var i stort överens, förutom att Ryssland betonade att FN gruppen inte får blanda sig i Kongos ansvar men bedömde att det är viktigt att ledningen i Kinshasa undersöker användandet av för mycket våld!

Men – från landets ledning har ännu inte det sista ordet sagts! Landets vice utrikesminister deltog i mötet och ansåg att det inte finns skäl att påminna om Sylvesteröverenskommelsen, den är redan tillämpad till alla delar, ”åtminstone från regeringens sida”! Men fortsatte utrikesministern; ”det finns absolut inte behov av något stöd från det internationella samfundet i valprocessen, speciellt inte om stödet är villkorat”! Han framförde synen att valet är helt och hållet en inre angelägenhet, att finansieringen sköts helt av Kongos regering och om något stöd skulle ges, kommer inte något som helst villkor att accepteras. Han slutade med följande; ”Kongo är inte det helvete gällande MR frågor, som många idag vill presentera”! Mötets ordförande svarade mycket tydligt till utrikesministern; ”Det internationella samfundet vill hjälpa och ge er stöd, vi har tillbringat timmar i samtal om hur valen kan organiseras och genomföras. Det vi skulle uppskatta vore positiva handlingar från er, inte att ni skall anklaga biskopar eller alla andra, men att ni skulle förstå att er administration är idag ansvarig för folkets lidande”!


Musikfestival med oväntad närvaro

För femte året å rad arrangerades en musikfestival i Goma, tre dagar i februari. Det var rapp, rock, traditionell musik och traditionella instrument plus glädje, som mötte de ca 30 000 ungdomar som deltog. En välkänd musiker, artist, Black Man Bausi, som deltog även förra året i festivalen, fanns på plats även i år. Så plötsligt förvann han i torsdags, 8 februari, spårlöst. Han hade innan dess berättat för en vän, att han fått anonyma hotbrev, efter att han i en ny sång, kritiserat en pastor som stod landets ledare nära! I lördags var oron stor och hans beundrare och släktingar var ute på stan och genomsökte alla kvarter, samtidigt som de ropade ”han måste komma tillbaka nu”. Efter tre dagar hittades han i en by utanför Goma och kunde berätta att han förts bort av okända män, torterats och sedan lämnats i ett buskage. Ingen representant för staten ville uttala sig i frågan. Även om politiska frågor var förbjudna under festivalen, fanns politiken närvarande, osynligt!


måndag 12 februari 2018

Den tredje fredsmarschen för ett nytt Kongo !

I fredags, 9 februari, hölls en minnesmässa i Notre Dame katedralen i Kinshasa, för de fem personer som dödades i samband med demonstrationen/marschen den 21 januari. Katedralen var fylld av besökare. Ärkebiskopen Monsengwo, ledde mässan, assisterad av andra biskopar. Biskoparna gav uttryck för sina tankar; ”Det är vår plikt att bygga ett nytt Kongo, med en ledare som är kompetent och lämplig för uppdraget. Den 21 januari riktades vapnen mot våra egna barn och mot en ung kvinna, som var på väg in i klosterlivet”. Beväpnad militär och polis uppmanades av biskoparna att se till sitt samvete och ansvar för sina medmänniskor. Den osäkra situation som kyrkans präster och biskopar möter varje dag lyftes också.

Katolska kyrkans lekmannakommitté inbjud i lördags till den tredje marschen, söndag den 25 februari, ”Låt oss marschera för att säga nej till diktaturen. Kongos folk tror inte längre på våra ledares politiska vilja att ordna en fredlig övergång av makten från sittande president till en ny. Flera tillfällen har funnits att visa en sådan vilja, men de har alla systematiskt avvisats. Vi har därför beslutat visa att vi blockerar vägen för den sittande diktaturen, som utgör det första hindret för fria, transparenta och lugna val. Vi kommer aldrig att ta till våld, vi kan aldrig acceptera att kongoleser använder vapen mot andra kongoleser. Militärens (regimens), våld och kulor kan aldrig segra över vår kärlek till vårt land och folk”. Alla kongoleser, i Kongo eller utomlands, oberoende av religion, politisk tillhörighet eller yrke inbjuds till denna manifestation. De två tidigare marscherna har mobiliserat drygt 3 miljoner kristna, enligt arrangörerna.

Någon pålitlig bekräftelse av att pastor Ekofo befinner sig i USA, finns inte ännu. Hans vänner i Kinshasa, säger att ”det sägs att han är där” och har lovat att bekräfta om de får ytterligare besked.

Fredag den 23 februari har påven utlyst en bön- och fastedag för Kongo.
Söndag den 25 februari kommer den tredje marschen att äga rum.
Vi har all anledning att följa utvecklingen i Kongo och visa omsorg på det sätt som är möjligt på distans.

Bloggintresserade

Bloggarkiv