tisdag 31 december 2013

Fredsplanen i Kongo – regeringens och M23:s relation

Den 12 december signerade regeringen, M23 och Ugandas och Malawis statschefer varsitt dokument i Nairobi. De tre dokumenten bedöms olika av omvärlden. Förhoppningen från samarbetspartners, liksom trycket på Kongos regering, har varit stort och den gemensamma bedömningen är till stora delar positiv. Kongos befolkning är däremot inte så positiv till dessa dokument och frågar sig vad de kommer att medföra. De tre dokumenten avslutar samtalen i Kampala, som påbörjades i december 2012, mellan regering och M23.

Det dokument som Kongos regering signerade innehåller löften om att planera program för demobilisering och avväpning av rebellerna, hjälp för deras återinträde i samhället och att en plan skall inom kort presenteras för parlamentet angående amnesti för fångar.

Dokumentet som M23 signerade anger att de skall avstå från beväpnad rebellaktivitet i framtiden och att deras löfte om att M23 som organisation har upphört, skall gälla.

Det tredje dokumentet signerades av Ugandas statschef, som representant för CIRGL (Conférence Internationale pour la région des Grands Lacs) och av Malawis statschef som representant för SADC (Communauté de développement des Etats de l´Afrique Australe). Detta dokument förbinder de två organisationerna att « se till » att de två andra följer vad de lovat!

Kongos folk är alltså inte så positiva till dessa dokument och regeringen har kritiserats för att samtala och planera något tillsammans med M23. Regeringens talesman har bemött kritiken och försvarat handlingen. Han förklarar att regeringen valde att signera ett eget dokument, av den orsaken att det vore otänkbart att sitta vid samma bord, att signera samma dokument som M23. Han beskriver M23 som en grupp terrorister och en kriminell grupp, som det inte går att samarbeta med!

Olika forskare och kännare av Afrika och av situationen i stora Sjö området, har analyserat och bedömt dessa tre dokument, tillsammans med FN tjänstemän och andra regeringars företrädare. Deras bedömning är att dessa dokument ändå är ett litet steg framåt mot fred, men att endast militära lösningar inte är svaret på instabiliteten i området. Det krävs också politisk vilja att bevara fred och förbättra levnadsvillkoren för alla i området. Det ger dock en möjlighet för Kongo, Uganda och Rwanda att under ICGLR fokusera på denna instabilitet och arbeta för bestående fred och stabilitet.

Det rapporteras fortsatt om oroligheter i området, speciellt i Nord Kivu. Plundrade hus, beväpnade grupper som på olika sätt stör befolkningen, fyndet av nyss dödade kroppar och annan våldsamhet rapporteras från området. Befolkningen tror att det rör sig om rebeller från Uganda, från Rwanda eller maï-maï milis. Civilbefolkningen är oroliga och känner sig inte säkra.

I ett annat område i Kongo, Province Orientale, störs befolkningen av militären Seleka från RCA. I området Bondo, ca 500 km norr om Kisangani, har flera byar tömts de senaste dygnen. Civilbefolkningen flyr av rädsla för vad dessa militärer skall göra. Oron finns också hos områdets ledare, eftersom det officiellt heter att gränsen mellan Kongo och RCA är stängd. Regeringens talesman bekräftar att Kongo tar emot flyktingar från RCA trots de stängda gränserna. (Seleka är en grupp bestående av rebeller och politiker, alla missnöjda med den tidigare presidenten Bozizé i RCA. Bozizé flydde i mars 2013, efter att Selekas ledare utropat sig själv till landets president. Situationen i RCA är fortsatt spänd).

Hur skall fred skapas i detta område där rebeller vandrar över gränser allt eftersom de behagar?


Vad händer i Kongo? Kuppförsök??

Måndag den 30 december 2013 angreps 3 platser i Kinshasa; radiohuset, Camp Tshatshi (en militär bas) och Ndjili (den internationella flygplatsen) av en grupp som beskrivs som rebeller. Ungefär samtidigt angrep medlemmar av samma grupp platser i Lubumbashi och Kolwezi i Katanga provinsen och Kindu i Maniema provinsen. Ndjili avstängdes för flygtrafik och Brussels Airlines ställde in sina flygningar i går till Kinshasa. Även flygplatsen i Kindu intogs av gruppen.

Gruppen intog radiohuset och fick sitt budskap framfört i etern, innan sändningen stoppades. ”Mukungubila är landets kung, Géo Mukungubila är vår befriare”, var det budskap som gavs.

Det rapporteras att ett antal människor dödats, tagits tillfånga och skadats. Siffrorna varierar, det anges upp till drygt 50 förövare dödade i Kinshasa, 3 säkerhetstjänstemän dödade, ett 40 tal tillfångatagna och ett 10 tal civila skadade. Antalet skadade och döda i de andra provinserna är inte rapporterat.

Efter några timmar rapporterade regeringens talesman att militär avväpnat ”rebellerna” och att lugnet inställt sig, att läget är under kontroll.

Oron var och är stor i Kinshasa, panik utbröt under måndagen. Affärer och kontor stängdes i går, civila försökte lämna centrala delar av Kinshasa så snabbt som möjligt. Nu på morgonen är det lugnt och människor rör sig i centrala delar av stan.

Gruppen beskrivs som unga, i civila kläder och beväpnade med enkla vapen. De sägs företräda Paul Joseph Mukungubila, ledare för ”Eglise du Seigneur Jésus Christ”, som finns främst i Kinshasa, Lubumbashi, Kolwezi och Kalemi. Mukungubila var en av kandidaterna i 2006 års presidentval. I ett ”Öppet brev” skrivet den 5 december i år skriver han om utländskt ledarskap i Kongo. Det har tolkats att han protesterade mot utnämningen av Charles Bisengimana till chef över landets polisstyrka, men han har själv protesterat mot denna tolkning och förklarat sitt budskap med orden: ”Man kan inte ha en utlänning som statschef”.

Det finns en bedömning, som anger att detta var en protest mot den planerade delningen av Kongo, som misstänks ske av presidenterna för Kongo, Uganda och Rwanda. I folkets tolkning har Kabila sitt ursprung i Rwanda, liksom den nye polischefen, Bisengimana.

Regeringens talesman informerar media om att en grupp rebeller, terrorister, försökt göra ett kuppförsök i Kongo. Oppositionen kräver nu en seriös undersökning av det inträffade och frågar sig vem som är terrorist? Kongos ledare eller förövarna? Oppositionen efterlyser bevis för förövarnas handlingar. Vidare säger han att ”man kan inte leka med ord, för att informera Kongos befolkning”.

Under gårdagen befann sig landets president i Katanga, liksom Mukungubila, som har sitt ursprung i den provinsen.

FN styrkorna i Kongo har intagit högsta beredskap, enligt en FN tjänsteman, Martin Liersky, i New York.

Förvirringen är stor och det är mycket osäkra uppgifter som nu delas med omvärlden. Naturligtvis var det ett plus för landets militär att kunna rapportera att de kunnat återta ledningen över de platser som angreps och att de kunnat tillfångata ”rebellerna”.

Vi får med intresse följa rapporterna från Kongo de närmaste dagarna. Förhoppningsvis skall de ge oss en tydlig bild av denna händelse.

tisdag 3 december 2013

Fortsatta ansträngningar att skapa bestående fred

President Kabila fortsätter sin resa i östra Kongo och besöker nu de platser han inte kunnat besöka under lång tid. I måndags mötte han Ugandas president, Museveni, i Entebbe, för ett samtal bakom lyckta dörrar. Det som rapporterats är att de båda nu är överens om att samtalen mellan Kongos regeringsrepresentanter och M23 skall återupptas. Kabila har utlovat en möjlighet att ett dokument, en deklaration, skall kunna signeras innan den 15 december, men inte en överenskommelse.

FN använder sig nu av två drönare för att övervaka gränsområdet Kongo – Rwanda – Uganda. Den första flygturen gjordes idag, från basen i Goma. Enligt en talesman för FN, ger drönare möjlighet att få en bättre bild av vad som sker i gränsområdet, än vad som hittills varit möjligt. Ytterligare tre drönare skall användas i området, de kommer att levereras i december och mars 2014. Den stora frågan är vilken roll Uganda och Rwanda har då det gäller M23. De anklagas båda för att ge stöd, men båda förnekar detta.

Vi får hoppas att den verklighet som är kvar efter de första veckornas glädjeyra, ger fortsatt hopp om fred!

söndag 1 december 2013

”Kriget som nu avslutats skall vara det sista i det här området”.

Kongos president, Joseph Kabila, besökte under den gångna veckan östra Kongo och de städer, som till för bara en månad sen var helt i M23 gruppens händer, Rutshuru och Kiwanja, och besökte även Goma. Han var efterlängtad, av en del, för att de skulle få fira segern! Andra tyckte att han inte hållit vad han tidigare lovat, så varför skulle han nu komma? Han togs emot av folkmassorna, talade till dem och uttryckte sin glädje över att kriget är avslutat, lovade folket att detta var det sista! Han uttryckte sin glädje över att han som landets ledare nu kunde besöka området.

Ja, kriget mellan M23 och landets armé är avslutat. M23 har delvis överlämnat sig till Uganda, en del av rebellerna har försökt integrera sig i den kongolesiska armén och organisationen som sådan har upplöst sig själv.

Det är orsaken till att Kongos representanter inte vill signera det dokument, som medlaren Uganda tagit fram. ”Inget land i historien har signerat en överenskommelse med en organisation som har förklarat sig själv vara upplöst”! Alltså, omöjligt att signera en överenskommelse, men möjligt att signera ett dokument som säger att kriget är avslutat!

FN:s specialstyrka i området fortsätter att verka enligt sitt mandat och skall nu förmå övriga beväpnade grupper i området, ett 40-tal, att lämna ifrån sig sina vapen och upphöra med striderna.

Kabila samtalade med Martin Kobler, chef för Monusco, (FN i Kongo), och Mary Robinson, FN:s speciella sändebud till Stora Sjöområdet, som båda besökte Kinshasa och östra Kongo samtidigt som president Kabila var där.

Mary Robinson underströk behovet av satsning på utveckling i området, när kriget nu är avslutat och betonade även vikten av att Kongo och FN tillsammans tar fram en modell för hur beväpnade grupper i området skall oskadliggöras.

Kobler betonade i samtalen värdet av att det finns en politisk vilja till fred, en militär seger är inte tillräcklig.

Det internationella samfundet uppmanar både Kongo och M 23 att återvända till samtalen i Uganda och signera dokumentet. Rwanda och Uganda fortsätter att hävda att de inte har gett stöd till M23. Mary Robinson underströk vikten av ett dokument, som signeras av de två parterna, Kongo och M23, och som konsoliderar freden i området.

Kriget är slut. En 20 åring i Kiwanja har redan upplevt tre krig sedan han föddes! Vågar han tro på presidentens löfte? Hur kommer soldater och rebeller att hantera denna nya situation? Vilken hjälp får de för att återgå till en fredlig tillvaro, om de nu någonsin levt i en sådan?

De psykologiska faktorerna går inte att se bort ifrån. För mig är det en gåta, hur man kan förvänta sig att Kongo skulle kunna signera en överenskommelse med ”fienden”, som själv upplöst sin egen organisation!

Frågorna är många! Osäkerheten stor! Förhoppningarna stora hos en del och nästan icke-existerande hos andra! Det enda vi med säkerhet kan säga att det är av stort värde att kriget upphört och att allt nu måste göras, alla borde nu samarbeta, för att skapa bestående fred i området.

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Jag har arbetat 17 år i DRK, i Mai Ndombe provinsen som missionär och läkare. Är nu bosatt i Ludvika. Jag har fortsatt kontakt med kollegor och vänner i DRK. Jag deltar i Equmeniakyrkans arbetsgrupp för hälsovård i Kongoländerna.