Söndagens marsch är avslutad. I stort blev den som de två tidigare, trots alla löften om inga döda, ingen skottlossning. Dagen var extrem våldsam, men det var färre grupperingar av polis och säkerhetsstyrkor. Internet kontakterna bröts senare än vid de två tidigare marscherna, först vid niotiden i morse och fungerar igen sedan 19 tiden ikväll. Lugnet är återställt men under dagen var det mycket spänt. Vid kontakt med vänner i Kinshasa får jag veta, att det denna gång var fler deltagare än tidigare och att även i utkanterna av huvudstaden marscherades i anslutning till de katolska kyrkorna. Polis och presidentens specialstyrka fanns på plats, både i centrala Kinshasa och i utkanterna, liksom i de större städerna i landet. Det rapporteras om en död i Kinshasa och en död i Mbandaka eller Kisangani, medan polisen hävdar att ingen dött denna dag. Antal skadade är okänt, men det rapporteras om skadade från alla platser och städer, där marschen hindrats.
Polisen använde sig av tårgas och skottlossning, intill kyrkorna både i huvudstaden och i landet. I Kisangani började gudstjänstbesökarna marschera, men efter en stund skingrades de av polisen. De valde då att marschera inne på kyrkans område, sjungande nationalsången ”Debout Congolais”! Tre präster fördes bort av polisstyrkor och är fortfarande borta. Redan under natten till söndagen placerades trupper ut i större städer och i huvudstaden.
En katolsk präst i Lemba/Kinshasa, Sant –Benoït församlingen, berättade för journalister: ”Polisen kom till kyrkan vid 10 tiden i morse och skottlossning började omedelbart med skarp ammunition. Då medlemmar från intilliggande församlingar kom, började polisen använda tårgas för att skingra samlingen. Det är barbariskt, groteskt och utan beskrivning! Nu är alla inlåsta i kyrkan, polisen låter oss inte gå ut. Det är ett mycket spänt läge”. Liknande rapporter kommer från flera städer i landet; Kisangani, Lubumbashi, Goma, Bukavu och Kikwit.
Igår, lördag, presenterades en kommuniké, signerad av representanter för 152 NGO:s i Kinshasa. De lovade närvara med 1670 observatörer i alla katolska kyrkor i huvudstaden, för att själva se vad som hände under söndagen. De uttryckte sin oro över de hot som uttalats mot katolska kyrkans lekmän, arrangörer av marscherna, över frånvaron av en politisk vilja hos landets ledare att verkställa besluten tagna i Sylvesteröverenskommelsen och över bristen på rättvisa och bristande respekt för befolkningen. De oroar sig också över medborgarnas begränsningar att fritt uttrycka sina åsikter och leva i frihet.
En NGO; ACAJ (=Association congolaise pour l’accès à la justice), uppmanade igår regeringen att övervaka söndagens marsch och se till att den skulle gå lugnt tillväga. Uppmaningen fördömer också alla som möter marschens deltagare med våld, som inte respekterar MR frågor och fråntar kongoleser den rätten!
Guvernören i Kinshasa har fått kritik för sitt sätt att hantera de katolska lekmännen. Han har ju vägrat att ge tillstånd till marschen. Kritiken kom till uttryck bl.a. i ACAJ:s tal. En begäran om tillstånd till marschen var inlämnad och tre jurister fick tillstånd att företräda arrangörerna i ett möte med guvernören, som han kallat till. Men guvernören vare sig läste deras begäran eller tog emot juristerna, något som tolkas som att guvernörens enda syfte var att sätta arrangörerna inom ”lås och bom”! Guvernörens hantering av frågan bedöms vara olaglig och antidemokratisk!
Katedralen ”Notre Dame” i Kinshasa, invaderas lördag kväll av flera hundra medlemmar av en ungdomsgrupp, som står presidentens parti nära. Deras syfte var att hindra kyrkans medlemmar att marschera och för att lyckas med det, skulle de övernatta i kyrkan. En liten kille som fanns inne i kyrkan, berättade för journalister, att han ”köpts” av det politiska partiet; han var på väg till en fotbollsmatch med sin kompisar, då de togs tillfånga av partimedlemmar, som berättade att de skulle få mat och 10000 kongofranc (=mindre än 10 USD) var. Uppdraget bestod i att de skulle tillbringa natten i kyrkan, delta i mässan och sen slå sönder allt i kyrkan och ta till fånga prästerna, till dess att polisen kom! Eftersom guvernören inte hade godkänt marschen, transporterades ungdomar och barn bort från katedralen under lördagskvällen!
En muslimsk grupp, som står presidentens parti nära, hade tidigare i veckan lovat att se till att de kristna inte skulle kunna marschera! De hade informerat guvernören om sin plan, att gå till kyrkorna och hindra marschen, att anklaga de kristna för att vilja destabilisera Kabilas makt! Gruppen är inte erkänd av det muslimska samfundet, som finns i Kinshasa.
Vad blir då sammanfattningen av denna dag? Maktens fortsatta våld i form av skottlossning, tårgas och dödande, presidenten tycks ha hittat nya vägar för att visa sin makt och inget utrymme för mänskliga rättigheter och demokratiska vägar att bygga ett nytt land. Flera deltagare i marschen än tidigare, hittills färre döda, mera spänt läge och färre grupper av polis och militär styrkor. Olika NGO:s deltagande. Barnens utsatta position, att köpa barn till det uppdrag som berättats, är ju att våldföra sig på barn!
”För varje dag som presidenten sitter kvar, ökar han sina tillgångar markant” – en orsak som nämns till att han inte avgår. En annan orsak; ”Den dag han avgår, kommer han att ställas inför rätta, han är medveten om varför och vill inte vara med om det”!
Makt och pengar förblindar! Ännu ett exempel på det påståendet.
Men detta folk – hur ser deras framtid ut? Barnen? Vuxna? Vad väntar?
söndag 25 februari 2018
lördag 24 februari 2018
Förberedelser pågår inför den tredje marschen, söndag 25 februari!
Katolska kyrkans lekmän inbjuder till en tredje marsch imorgon. De två tidigare, 31 december 2017 och 21 januari 2018, slutade med skottlossning, tårgas och många döda. Makten, landets ledning, visade sitt rätta ansikte! Arrangörerna, katolska kyrkans lekmän, är övertygade och står fast vid sitt beslut; ”Vi fortsätter tills vårt land fått en annan ordning, tills Kongo blivit en rättsstat och diktaturen är borta”! Igår samlades många i kyrkorna för att be, på uppmaning av påven, som utlyst en bön och fastedag för Kongo och Sydsudan.
Även makten med presidenten i täten förbereder sig! Hur skall man annars tolka informationen om att två telekombolag igår fick kallelse till ett sammanträde idag, lördag kl 9, hos presidentens säkerhetschef? Ämnet för mötet, eller skälet till att de kallats, angavs inte. Men alla misstänker att det medför en order om att bryta internetkontakterna i morgon! De som bor i Kinshasa kan eventuellt använd SIM kort, som är utgivna av telekombolag i Brazzaville och försäljning av dessa kort har nu fått ett uppsving! En försäljare, som sedan 2005 sålt SIM kort från Brazzaville, anger att efterfrågan nu har ökat. Men att priset har stigit markant! (Av egen erfarenhet vet jag att dessa SIM kort inte ger bra kontakt i Kinshasa).
Guvernören i Kinshasa har idag meddelat att han inte känner till något om morgondagens marsch! Han anger att han tidigare inbjudit arrangörerna till ett arbetsmöte i denna fråga, men eftersom de inte kom, har de försuttit sin chans! Och därför kan inte ansvariga för säkerhet i staden ge det skydd som kan krävas!!
En tidigare inrikesminister i Kongo, uppmanade igår sin efterträdare att ”se upp” med vissa oroselement. Han varnar för ”anarkistiska grupper, som med förespeglingen att de är kristna, uppviglar andra i samhället”! Representanten för den katolska grupp, som arrangerar marschen, frågar sig hur detta kan tolkas som anarki? ”Vår konstitution ger oss rätten att demonstrera! Hur kan det vara farligt att önska val som avslutar landets kris och som går lugnt tillväga”?
Representanter i Kinshasa för EU, USA, Kanada och Schweiz har idag i en gemensam kommuniké uppmanat alla deltagare i morgondagens marsch att avstå från alla former av våld. De påminner om den grundläggande frihet som rätten att demonstrera och rätten att delta i gudstjänster utgör, något som också förutses gälla i Kongo, enligt Sylvesteröverenskommelsen.
Tidigare idag kom meddelandet om att ”makten” förbjuder den planerade marschen imorgon. Sedan kl 17 idag, finns ett antal s.k. ”Säkerhetsgrupper” utplacerade på flera platser i Kinshasa. ”Check-Points” är installerade utmed de stora gatorna och vägarna, alla bilar undersöks och ID papper kontrolleras.
Idag avslutas alla mail från Kongo med orden; ”det sista innan internet bryts”! Människorna är medvetna om vad som kan hända imorgon. Men nog måste man ställa sig frågan, igen, hur långt kommer presidenten att gå? Är han helt blind och döv för folkets situation?
Även makten med presidenten i täten förbereder sig! Hur skall man annars tolka informationen om att två telekombolag igår fick kallelse till ett sammanträde idag, lördag kl 9, hos presidentens säkerhetschef? Ämnet för mötet, eller skälet till att de kallats, angavs inte. Men alla misstänker att det medför en order om att bryta internetkontakterna i morgon! De som bor i Kinshasa kan eventuellt använd SIM kort, som är utgivna av telekombolag i Brazzaville och försäljning av dessa kort har nu fått ett uppsving! En försäljare, som sedan 2005 sålt SIM kort från Brazzaville, anger att efterfrågan nu har ökat. Men att priset har stigit markant! (Av egen erfarenhet vet jag att dessa SIM kort inte ger bra kontakt i Kinshasa).
Guvernören i Kinshasa har idag meddelat att han inte känner till något om morgondagens marsch! Han anger att han tidigare inbjudit arrangörerna till ett arbetsmöte i denna fråga, men eftersom de inte kom, har de försuttit sin chans! Och därför kan inte ansvariga för säkerhet i staden ge det skydd som kan krävas!!
En tidigare inrikesminister i Kongo, uppmanade igår sin efterträdare att ”se upp” med vissa oroselement. Han varnar för ”anarkistiska grupper, som med förespeglingen att de är kristna, uppviglar andra i samhället”! Representanten för den katolska grupp, som arrangerar marschen, frågar sig hur detta kan tolkas som anarki? ”Vår konstitution ger oss rätten att demonstrera! Hur kan det vara farligt att önska val som avslutar landets kris och som går lugnt tillväga”?
Representanter i Kinshasa för EU, USA, Kanada och Schweiz har idag i en gemensam kommuniké uppmanat alla deltagare i morgondagens marsch att avstå från alla former av våld. De påminner om den grundläggande frihet som rätten att demonstrera och rätten att delta i gudstjänster utgör, något som också förutses gälla i Kongo, enligt Sylvesteröverenskommelsen.
Tidigare idag kom meddelandet om att ”makten” förbjuder den planerade marschen imorgon. Sedan kl 17 idag, finns ett antal s.k. ”Säkerhetsgrupper” utplacerade på flera platser i Kinshasa. ”Check-Points” är installerade utmed de stora gatorna och vägarna, alla bilar undersöks och ID papper kontrolleras.
Idag avslutas alla mail från Kongo med orden; ”det sista innan internet bryts”! Människorna är medvetna om vad som kan hända imorgon. Men nog måste man ställa sig frågan, igen, hur långt kommer presidenten att gå? Är han helt blind och döv för folkets situation?
måndag 19 februari 2018
Katolska och protestantiska präster ser folkets lidande i en jämmerdal!
För 26 år sedan, den 16 februari 1992, gick alla kristna i Kinshasa ut på gatorna, för att ge uttryck för sin önskan om att ”Conférence Nationale” skulle få återuppta sitt arbete, efter att ha förbjudits av landets premiärminister. Då kallades det som hände, en ”massaker av de kristna”. Präster klädda i sina prästkappor var nedblodade, människor sköts ned och det var döda kroppar överallt på gatorna. Den fredliga demonstrationen slogs då ned av presidentens specialstyrka på order av stadens guvernör.
Detta var under den tid då landet hette Zaïre och presidenten hette Mobutu.
Idag upprepas detta våld från makten. Då de kristna demonstrerat, helt fredligt utan vapen, den 31 december 2017 och den 21 januari 2018, har de skadats av tårgas och skjutits ned.
Idag heter landet Kongo och president är Kabila.
Ny marsch äger rum söndag den 25 februari. De kristna begär att Sylvesteröverenskommelsen skall tillämpas i sin helhet! Då kommer präster och kyrkans medlemmar att marschera, med Bibel, palmkvistar, sjungande kristna sånger.
De katolska biskoparna och prästerna säger att de kommer att fortsätta att demonstrera så länge som makten inte tar ansvar för sitt folk. ”Först när makten sätter stopp för folkets lidande, slutar vår kamp”!
Den 15 – 17 februari i år, hade « La Cenco (= La conférence épiscopale nationale du pays, ungefär = biskoparnas nationella råd) utlyst ett extra möte för att diskutera den försämrade socio- politiska situationen i landet. Efter ett möte i november 2017, uppmanade biskoparna befolkningen att delta i valprocessen och protestera, utan våldshandlingar, mot den aktuella situationen. Efter de två fredsmarscher som ägt rum, har presidenten uttalat att biskoparna lägger sig i politiken. Detta har biskoparna protesterat mot och sagt att det är deras plikt att ge information till folket och upplysa alla om deras rättigheter, det handlar inte om att delta i det politiska arbetet! ”Det är vår plikt, som biskopar att besvara folkets frågor och se till deras behov”!
En annan explosiv fråga, som biskoparna diskuterat är situationen i Ituri. Under de senaste två månaderna har 200 000 personer flytt från sina hembyar p.g.a. en konflikt mellan Hema och Lendo stammarna i nordöstra Kongo. Hus har bränts, folket har plundrats på sina tillhörigheter och många har flytt till Uganda. Enligt en av biskoparna liknar denna situation den i Kasaï. Enligt FN:s kommissarie för MR frågor, rapporteras att förra veckan flydde 22 000 kongolesiska flyktingar till Uganda. De senaste veckorna har våldet trappats upp.
Efter mötet uttalade sig biskoparna; ”Vi överger aldrig vårt uppdrag att bidra till att Kongo blir en säker Rättsstat”. De upprepade också vikten av att val äger rum enligt beslut och att Sylvesteröverenskommelsen skall tillämpas i sin helhet. Biskoparna uppmanar även staten att bidra till att fredliga demonstrationer kan äga rum i Kongo, ”så som det sker i andra länder”!
ECC, Kristi kyrka i Kongo, som är en paraplyorganisation för de protestantiska samfunden har idag för 53:e gången inlett sitt nationella årsmöte. Den nye ledaren för ECC, pastor Bokundoa, angav tonen i öppningstalet: ”Kongos folk lever i en jämmerdal”! Han uppmanade medlemmarna att reflektera över vilken sorts personlighet kyrkan kan bidra med, ”för att hjälpa landet att ta sig upp ur den dypöl det nu vältrar sig i! Nu är det dags att vi kristna förbereder oss för valet, så att vi kan finnas med bland de som väljs, för landets bästa”.
Han fortsatte med uppmaningen till medlemmarna: ”Vi är protestanter och skall så förbli! Vi skall alltid protestera mot orättvisor och aldrig överge vår identitet”.
Han avslutade med några ord om pastor Ekofo, som lämnade Kongo, efter en predikan som påverkat och begränsat hans säkerhet i landet; ”Att han lämnade landet utan att informera oss, är ett uttryck för att han var rädd om och ville leva i säkerhet. Han var själv bäst på att bedöma sitt säkerhetsläge. Han befinner sig nu i säkerhet utanför Kongo”. Pastor Bokundoa avslutade med att uppmana till bön för pastor Ekofo och för fred i Kongo.
Fredag 23 februari har påven uppmanat till bön- och fastedag för Kongo.
Söndag 25 februari äger den tredje fredsmarschen rum i Kongo.
Detta var under den tid då landet hette Zaïre och presidenten hette Mobutu.
Idag upprepas detta våld från makten. Då de kristna demonstrerat, helt fredligt utan vapen, den 31 december 2017 och den 21 januari 2018, har de skadats av tårgas och skjutits ned.
Idag heter landet Kongo och president är Kabila.
Ny marsch äger rum söndag den 25 februari. De kristna begär att Sylvesteröverenskommelsen skall tillämpas i sin helhet! Då kommer präster och kyrkans medlemmar att marschera, med Bibel, palmkvistar, sjungande kristna sånger.
De katolska biskoparna och prästerna säger att de kommer att fortsätta att demonstrera så länge som makten inte tar ansvar för sitt folk. ”Först när makten sätter stopp för folkets lidande, slutar vår kamp”!
Den 15 – 17 februari i år, hade « La Cenco (= La conférence épiscopale nationale du pays, ungefär = biskoparnas nationella råd) utlyst ett extra möte för att diskutera den försämrade socio- politiska situationen i landet. Efter ett möte i november 2017, uppmanade biskoparna befolkningen att delta i valprocessen och protestera, utan våldshandlingar, mot den aktuella situationen. Efter de två fredsmarscher som ägt rum, har presidenten uttalat att biskoparna lägger sig i politiken. Detta har biskoparna protesterat mot och sagt att det är deras plikt att ge information till folket och upplysa alla om deras rättigheter, det handlar inte om att delta i det politiska arbetet! ”Det är vår plikt, som biskopar att besvara folkets frågor och se till deras behov”!
En annan explosiv fråga, som biskoparna diskuterat är situationen i Ituri. Under de senaste två månaderna har 200 000 personer flytt från sina hembyar p.g.a. en konflikt mellan Hema och Lendo stammarna i nordöstra Kongo. Hus har bränts, folket har plundrats på sina tillhörigheter och många har flytt till Uganda. Enligt en av biskoparna liknar denna situation den i Kasaï. Enligt FN:s kommissarie för MR frågor, rapporteras att förra veckan flydde 22 000 kongolesiska flyktingar till Uganda. De senaste veckorna har våldet trappats upp.
Efter mötet uttalade sig biskoparna; ”Vi överger aldrig vårt uppdrag att bidra till att Kongo blir en säker Rättsstat”. De upprepade också vikten av att val äger rum enligt beslut och att Sylvesteröverenskommelsen skall tillämpas i sin helhet. Biskoparna uppmanar även staten att bidra till att fredliga demonstrationer kan äga rum i Kongo, ”så som det sker i andra länder”!
ECC, Kristi kyrka i Kongo, som är en paraplyorganisation för de protestantiska samfunden har idag för 53:e gången inlett sitt nationella årsmöte. Den nye ledaren för ECC, pastor Bokundoa, angav tonen i öppningstalet: ”Kongos folk lever i en jämmerdal”! Han uppmanade medlemmarna att reflektera över vilken sorts personlighet kyrkan kan bidra med, ”för att hjälpa landet att ta sig upp ur den dypöl det nu vältrar sig i! Nu är det dags att vi kristna förbereder oss för valet, så att vi kan finnas med bland de som väljs, för landets bästa”.
Han fortsatte med uppmaningen till medlemmarna: ”Vi är protestanter och skall så förbli! Vi skall alltid protestera mot orättvisor och aldrig överge vår identitet”.
Han avslutade med några ord om pastor Ekofo, som lämnade Kongo, efter en predikan som påverkat och begränsat hans säkerhet i landet; ”Att han lämnade landet utan att informera oss, är ett uttryck för att han var rädd om och ville leva i säkerhet. Han var själv bäst på att bedöma sitt säkerhetsläge. Han befinner sig nu i säkerhet utanför Kongo”. Pastor Bokundoa avslutade med att uppmana till bön för pastor Ekofo och för fred i Kongo.
Fredag 23 februari har påven uppmanat till bön- och fastedag för Kongo.
Söndag 25 februari äger den tredje fredsmarschen rum i Kongo.
onsdag 14 februari 2018
Säkerhetsrådets försök att bidra till valprocessen
I måndags debatterades i FN:s Säkerhetsråd på ett sätt som tidigare inte skett! På agendan: Valprocessen i Kongo! Tre av de permanenta medlemsländerna och fyra av de icke permanenta, bl.a. Sverige, hade inbjudit till detta samtal. Inbjudna var presidenten för Kongos valkommission, Corneille Nangaa och ledaren för Human Rights Watch, Ida Sawyer. Det är nu 10 månader kvar till valen skall hållas. USA:s FN ambassadör, Nikki Haley ledde debatten. Hon uppmanade alla att reflektera över vad de ytterligare kan göra, för att garantera att alla parter i Kongo respekterar vad de redan lovat.
Även Afrikanska Unionens speciella representant i Kongo, Abdou Abarray var inbjuden. Han underströk behovet av att en internationell expertgrupp finns närvarande under valen, något som är lovat, men som valkommissionen inte uttalat sig om. Han underströk också vikten av att finansiering av valen klargörs och att det finns adekvat logistik. ”Den enda vägen ut ur krisen är att val organiseras och hålls. Någon annan väg finns inte”!
Andra punkter på agendan om Kongo var att man ville fastslå att mandatet för MONUSCO gruppen i Kongo skall förnyas inom sex veckor, att valkalendern i Kongo med de fastställda datumen och Sylvesteröverenskommelsen skall respekteras! Deltagarna i debatten var i stort överens, förutom att Ryssland betonade att FN gruppen inte får blanda sig i Kongos ansvar men bedömde att det är viktigt att ledningen i Kinshasa undersöker användandet av för mycket våld!
Men – från landets ledning har ännu inte det sista ordet sagts! Landets vice utrikesminister deltog i mötet och ansåg att det inte finns skäl att påminna om Sylvesteröverenskommelsen, den är redan tillämpad till alla delar, ”åtminstone från regeringens sida”! Men fortsatte utrikesministern; ”det finns absolut inte behov av något stöd från det internationella samfundet i valprocessen, speciellt inte om stödet är villkorat”! Han framförde synen att valet är helt och hållet en inre angelägenhet, att finansieringen sköts helt av Kongos regering och om något stöd skulle ges, kommer inte något som helst villkor att accepteras. Han slutade med följande; ”Kongo är inte det helvete gällande MR frågor, som många idag vill presentera”! Mötets ordförande svarade mycket tydligt till utrikesministern; ”Det internationella samfundet vill hjälpa och ge er stöd, vi har tillbringat timmar i samtal om hur valen kan organiseras och genomföras. Det vi skulle uppskatta vore positiva handlingar från er, inte att ni skall anklaga biskopar eller alla andra, men att ni skulle förstå att er administration är idag ansvarig för folkets lidande”!
Musikfestival med oväntad närvaro
För femte året å rad arrangerades en musikfestival i Goma, tre dagar i februari. Det var rapp, rock, traditionell musik och traditionella instrument plus glädje, som mötte de ca 30 000 ungdomar som deltog. En välkänd musiker, artist, Black Man Bausi, som deltog även förra året i festivalen, fanns på plats även i år. Så plötsligt förvann han i torsdags, 8 februari, spårlöst. Han hade innan dess berättat för en vän, att han fått anonyma hotbrev, efter att han i en ny sång, kritiserat en pastor som stod landets ledare nära! I lördags var oron stor och hans beundrare och släktingar var ute på stan och genomsökte alla kvarter, samtidigt som de ropade ”han måste komma tillbaka nu”. Efter tre dagar hittades han i en by utanför Goma och kunde berätta att han förts bort av okända män, torterats och sedan lämnats i ett buskage. Ingen representant för staten ville uttala sig i frågan. Även om politiska frågor var förbjudna under festivalen, fanns politiken närvarande, osynligt!
Även Afrikanska Unionens speciella representant i Kongo, Abdou Abarray var inbjuden. Han underströk behovet av att en internationell expertgrupp finns närvarande under valen, något som är lovat, men som valkommissionen inte uttalat sig om. Han underströk också vikten av att finansiering av valen klargörs och att det finns adekvat logistik. ”Den enda vägen ut ur krisen är att val organiseras och hålls. Någon annan väg finns inte”!
Andra punkter på agendan om Kongo var att man ville fastslå att mandatet för MONUSCO gruppen i Kongo skall förnyas inom sex veckor, att valkalendern i Kongo med de fastställda datumen och Sylvesteröverenskommelsen skall respekteras! Deltagarna i debatten var i stort överens, förutom att Ryssland betonade att FN gruppen inte får blanda sig i Kongos ansvar men bedömde att det är viktigt att ledningen i Kinshasa undersöker användandet av för mycket våld!
Men – från landets ledning har ännu inte det sista ordet sagts! Landets vice utrikesminister deltog i mötet och ansåg att det inte finns skäl att påminna om Sylvesteröverenskommelsen, den är redan tillämpad till alla delar, ”åtminstone från regeringens sida”! Men fortsatte utrikesministern; ”det finns absolut inte behov av något stöd från det internationella samfundet i valprocessen, speciellt inte om stödet är villkorat”! Han framförde synen att valet är helt och hållet en inre angelägenhet, att finansieringen sköts helt av Kongos regering och om något stöd skulle ges, kommer inte något som helst villkor att accepteras. Han slutade med följande; ”Kongo är inte det helvete gällande MR frågor, som många idag vill presentera”! Mötets ordförande svarade mycket tydligt till utrikesministern; ”Det internationella samfundet vill hjälpa och ge er stöd, vi har tillbringat timmar i samtal om hur valen kan organiseras och genomföras. Det vi skulle uppskatta vore positiva handlingar från er, inte att ni skall anklaga biskopar eller alla andra, men att ni skulle förstå att er administration är idag ansvarig för folkets lidande”!
Musikfestival med oväntad närvaro
För femte året å rad arrangerades en musikfestival i Goma, tre dagar i februari. Det var rapp, rock, traditionell musik och traditionella instrument plus glädje, som mötte de ca 30 000 ungdomar som deltog. En välkänd musiker, artist, Black Man Bausi, som deltog även förra året i festivalen, fanns på plats även i år. Så plötsligt förvann han i torsdags, 8 februari, spårlöst. Han hade innan dess berättat för en vän, att han fått anonyma hotbrev, efter att han i en ny sång, kritiserat en pastor som stod landets ledare nära! I lördags var oron stor och hans beundrare och släktingar var ute på stan och genomsökte alla kvarter, samtidigt som de ropade ”han måste komma tillbaka nu”. Efter tre dagar hittades han i en by utanför Goma och kunde berätta att han förts bort av okända män, torterats och sedan lämnats i ett buskage. Ingen representant för staten ville uttala sig i frågan. Även om politiska frågor var förbjudna under festivalen, fanns politiken närvarande, osynligt!
måndag 12 februari 2018
Den tredje fredsmarschen för ett nytt Kongo !
I fredags, 9 februari, hölls en minnesmässa i Notre Dame katedralen i Kinshasa, för de fem personer som dödades i samband med demonstrationen/marschen den 21 januari. Katedralen var fylld av besökare. Ärkebiskopen Monsengwo, ledde mässan, assisterad av andra biskopar. Biskoparna gav uttryck för sina tankar; ”Det är vår plikt att bygga ett nytt Kongo, med en ledare som är kompetent och lämplig för uppdraget. Den 21 januari riktades vapnen mot våra egna barn och mot en ung kvinna, som var på väg in i klosterlivet”. Beväpnad militär och polis uppmanades av biskoparna att se till sitt samvete och ansvar för sina medmänniskor. Den osäkra situation som kyrkans präster och biskopar möter varje dag lyftes också.
Katolska kyrkans lekmannakommitté inbjud i lördags till den tredje marschen, söndag den 25 februari, ”Låt oss marschera för att säga nej till diktaturen. Kongos folk tror inte längre på våra ledares politiska vilja att ordna en fredlig övergång av makten från sittande president till en ny. Flera tillfällen har funnits att visa en sådan vilja, men de har alla systematiskt avvisats. Vi har därför beslutat visa att vi blockerar vägen för den sittande diktaturen, som utgör det första hindret för fria, transparenta och lugna val. Vi kommer aldrig att ta till våld, vi kan aldrig acceptera att kongoleser använder vapen mot andra kongoleser. Militärens (regimens), våld och kulor kan aldrig segra över vår kärlek till vårt land och folk”. Alla kongoleser, i Kongo eller utomlands, oberoende av religion, politisk tillhörighet eller yrke inbjuds till denna manifestation. De två tidigare marscherna har mobiliserat drygt 3 miljoner kristna, enligt arrangörerna.
Någon pålitlig bekräftelse av att pastor Ekofo befinner sig i USA, finns inte ännu. Hans vänner i Kinshasa, säger att ”det sägs att han är där” och har lovat att bekräfta om de får ytterligare besked.
Fredag den 23 februari har påven utlyst en bön- och fastedag för Kongo.
Söndag den 25 februari kommer den tredje marschen att äga rum.
Vi har all anledning att följa utvecklingen i Kongo och visa omsorg på det sätt som är möjligt på distans.
Katolska kyrkans lekmannakommitté inbjud i lördags till den tredje marschen, söndag den 25 februari, ”Låt oss marschera för att säga nej till diktaturen. Kongos folk tror inte längre på våra ledares politiska vilja att ordna en fredlig övergång av makten från sittande president till en ny. Flera tillfällen har funnits att visa en sådan vilja, men de har alla systematiskt avvisats. Vi har därför beslutat visa att vi blockerar vägen för den sittande diktaturen, som utgör det första hindret för fria, transparenta och lugna val. Vi kommer aldrig att ta till våld, vi kan aldrig acceptera att kongoleser använder vapen mot andra kongoleser. Militärens (regimens), våld och kulor kan aldrig segra över vår kärlek till vårt land och folk”. Alla kongoleser, i Kongo eller utomlands, oberoende av religion, politisk tillhörighet eller yrke inbjuds till denna manifestation. De två tidigare marscherna har mobiliserat drygt 3 miljoner kristna, enligt arrangörerna.
Någon pålitlig bekräftelse av att pastor Ekofo befinner sig i USA, finns inte ännu. Hans vänner i Kinshasa, säger att ”det sägs att han är där” och har lovat att bekräfta om de får ytterligare besked.
Fredag den 23 februari har påven utlyst en bön- och fastedag för Kongo.
Söndag den 25 februari kommer den tredje marschen att äga rum.
Vi har all anledning att följa utvecklingen i Kongo och visa omsorg på det sätt som är möjligt på distans.
torsdag 8 februari 2018
Pastor Ekofo och hans försvinnande
Pastor François David Ekofo höll det nu berömda kritiska talet den 16 januari i den protestantiska katedralen i Kinshasa, då en mässa till minnet av Laurent Kabilas död firades. Kabila hade då valt att låta mässan äga rum i protestanternas kyrka, eftersom han inte längre har en god relation med katolska kyrkans företrädare. Ekofo undervisar på UPC (Kongos protestantiska universitet) och tillhör ECC (Kristi Kyrka i Kongo). Det rapporterades tidigare att han flög till USA i lördags, eventuellt p.g.a. att han liksom hans katolska kollegor blivit utsatta för hot av okända personer. Enligt viss information har han efter den 16 januari bott på okänd plats.
Igår kom ytterligare information om hans resa till USA. ECC, med nyvald ledare, pastor Bokundoa, informerade myndigheter och allmänheten, att man på ECC inte visste var pastor Ekofo befann sig och att sedan i söndags hade man inte haft någon kontakt med honom! Det meddelandet skapade många frågor!
Samma dag kom en bekräftelse från MONUSCO, att pastor Ekofo funnits med på ett FN plan, som flög från Kinshasa till Goma och sedan vidare till Entebbe, i Uganda. Detta är inte konstigt, eftersom privatpersoner ofta finns med som passagerare på FN planen, om de inte är fullsatta. Även idag kommer en bekräftelse från FN, denna gång från taleskvinnan för MONUSCO i Kongo, Florence Marchal. Hon tillade att det var på hans egen begäran han gick ombord på FN planet och att de inte har information om hans slutdestination. ECC har idag bekräftat att de fått del av denna information.
I samtal med vänner i Kinshasa idag, får jag informationen att Ekofo inte hade meddelat någon, vare sig på UPC eller ECC, att han tänkte lämna landet och att man blev överraskad av informationen om hans resa. Vännerna berättar också att Bokundoa, den nye ledaren för ECC, betonat att Ekofo talade å ECC:s vägnar, då han höll sitt tal.
Situationen i Kinshasa uppges vara lugn för befolkningen. På den statliga televisionen visas många program som skarpt kritiserar den katolska kyrkan. Exempelvis visas många program med information om anklagelser mot katolska präster, gällande pedofili. Tittarna uppfattar detta som att landets ledning vill smutskasta den katolska kyrkan i Kongo. En ny fredsmarsch – demonstration planeras, i mars månad. ”Då riskerar vi att det blir en katastrof”, säger en av vännerna.
Det är tydligt att många är djupt oroade och frågar sig hur framtiden skall se ut. Vännerna jag talade med idag, var fåordiga och ville inte prata länge om ”Ekofo frågan”. Men de olika informationerna om hans resa, har skapat oro. Förmodligen försvinner den oron först den dag han kontaktar någon i Kinshasa och berättar att han befinner sig på en säker ort!
Igår kom ytterligare information om hans resa till USA. ECC, med nyvald ledare, pastor Bokundoa, informerade myndigheter och allmänheten, att man på ECC inte visste var pastor Ekofo befann sig och att sedan i söndags hade man inte haft någon kontakt med honom! Det meddelandet skapade många frågor!
Samma dag kom en bekräftelse från MONUSCO, att pastor Ekofo funnits med på ett FN plan, som flög från Kinshasa till Goma och sedan vidare till Entebbe, i Uganda. Detta är inte konstigt, eftersom privatpersoner ofta finns med som passagerare på FN planen, om de inte är fullsatta. Även idag kommer en bekräftelse från FN, denna gång från taleskvinnan för MONUSCO i Kongo, Florence Marchal. Hon tillade att det var på hans egen begäran han gick ombord på FN planet och att de inte har information om hans slutdestination. ECC har idag bekräftat att de fått del av denna information.
I samtal med vänner i Kinshasa idag, får jag informationen att Ekofo inte hade meddelat någon, vare sig på UPC eller ECC, att han tänkte lämna landet och att man blev överraskad av informationen om hans resa. Vännerna berättar också att Bokundoa, den nye ledaren för ECC, betonat att Ekofo talade å ECC:s vägnar, då han höll sitt tal.
Situationen i Kinshasa uppges vara lugn för befolkningen. På den statliga televisionen visas många program som skarpt kritiserar den katolska kyrkan. Exempelvis visas många program med information om anklagelser mot katolska präster, gällande pedofili. Tittarna uppfattar detta som att landets ledning vill smutskasta den katolska kyrkan i Kongo. En ny fredsmarsch – demonstration planeras, i mars månad. ”Då riskerar vi att det blir en katastrof”, säger en av vännerna.
Det är tydligt att många är djupt oroade och frågar sig hur framtiden skall se ut. Vännerna jag talade med idag, var fåordiga och ville inte prata länge om ”Ekofo frågan”. Men de olika informationerna om hans resa, har skapat oro. Förmodligen försvinner den oron först den dag han kontaktar någon i Kinshasa och berättar att han befinner sig på en säker ort!
tisdag 6 februari 2018
Några dagars uttryck för kris
Kyrkans agerande och protester
I söndags, den 4 februari, utropade Påven Franciskus fredag den 23 februari till en dag av bön och fasta för fred i världen och speciellt för DRK och Sydsudan. ”Liksom i andra liknande situationer, uppmanar jag alla systrar och bröder, även de som inte är katoliker och även de som inte är kristna, att ta del av denna uppmaning. Vår fader i himmelen hör alltid sina barns rop, när de ropar under tider av smärta och ängslan, han helar dem som har brustna hjärtan och han tar hand om deras sår”. Påven citerar också psalm 147. ”Vi skall alla be, men vi skall också fråga oss vad kan jag göra för att bidra till fred! Vi skall be men också säga nej till våldet. En seger som fås via våld är en falsk seger, men att arbeta för fred kommer alla människor till godo”.
Katolska kyrkans präster har berättat för RFI, att de sedan marschen den 31 december 2017, känner sig mer och mer hotade och osäkra i huvudstaden. En präst berättade att det hänt ett antal gånger att okända män funnits utanför hans kyrka och ibland frågat församlingsmedlemmar efter honom. En annan präst berättar att han känner sig förföljd och får ta emot hot i sin telefon. Förra söndagen var det två kvinnor, som utanför hans kyrka hörde en man hota prästen: ”den där prästen, skall jag se till att han inom två dagar har försvunnit”. När han sen kom hem, fick han ett telefonsamtal: ”vi skall se till att du försvinner”! Även andra präster har berättat om liknande händelser. Trots dessa hot, vill prästerna fortsätta med de åtgärder som beslutats om, fredliga demonstrationer och marscher, för att ge stöd till folket och påtala maktmissbruk.
Protestantiska federationen i Frankrike har via en pastor, François Clavairoly, uttalat sin oro över händelserna i Kongo och för de kristna i landet. ”Det är inte normalt att den kristna kyrkan inte kan uttrycka sig fritt, att kyrkan hotas och utsätts för påtryckningar. Det gäller både den katolska och den protestantiska kyrkan. Vi följer detta noggrant så gott det går och vi försöker visa vår solidaritet i den mån det är möjligt”.
Den protestantiske pastorn François David Ekofo, som förvånade alla vid minnesmässan efter Laurent Kabila, i sitt tal till president och regering, har uttryckt en liknande osäkerhet som hans katolska kollegor gjort. Han lämnade Kongo i lördags och flög till USA. Hans närmaste medarbetare har berättat att han kände sig hotad efter minnesmässan den 16 januari. Det framkommer inte om hans resa var planerad och ingick i hans arbete, eller om den är en följd av den hotfulla situation han upplevt.
Medborgarrörelsers agerande
Medborgarrörelsen ”Paix et Solidarité” (Fred och Solidaritet) har publicerat resultatet av en omröstning som gjordes i november 2017, bland medlemmar i olika medborgarrörelser i landet. Det gällde att utse den person som ansågs skulle ha förmåga att leda landet under en övergångsperiod, efter att Kabila avgått, fram till att ny president valts och installerats! 12 kandidater fanns på listan och i valet fick kardinal Monsengwo 34,22% av rösterna, läkaren Denis Mukwege fick 18,48% och den nye presidenten för ECC, André Bokundoa fick 7,72%, därefter följer ett antal präster från den katolska kyrkan och någon privatperson. Gruppen agerar på basis av artikel 64 i landets konvention, som säger att alla har plikten att motarbeta varje person eller grupp som tar sig makt med våld och våldför sig på konstitutionen.
Ländernas uttryck för missnöje med varandra
Kongos civila luftfartsverk kom med ett drastiskt beslut i går; Brussels Airlines, det flygbolag som har en lång relation med Kongo, fick beskedet att de nu får tillstånd till färre antal flygningar till Kongo, från 7 till 4 per vecka. Som skäl angavs att det saknades samarbete mellan de två länderna gällande flygtrafiken! En talesman för Brussels Airlines i Bryssel, beklagar att passagerna, både kongoleser och européer, får betala detta pris!
Schengen huset i Kinshasa har förblivit stängt, efter den annonserade tillfälliga stängningen 1 – 2 februari. Ansvariga tjänstemän har meddelat att de kommer att behandla alla visumansökningar, som inlämnats fram till den 31 januari. De 17 medlemsländerna i EU och Norge som berörs av denna stängning, har meddelat att de är öppna för en dialog med Kongo i denna fråga.
Det kongolesiska konsulatet i Antwerpen stängs och de belgiska i Goma och Lubumbashi stängs, som uttryck för den stigande spänningen mellan de två länderna!
Tydliga uttryck för en ökande spänning mellan Kongo och Belgien, mellan Kabila och kyrkan, mellan folket och makten. Hur långt är Kabila redo att gå?
I söndags, den 4 februari, utropade Påven Franciskus fredag den 23 februari till en dag av bön och fasta för fred i världen och speciellt för DRK och Sydsudan. ”Liksom i andra liknande situationer, uppmanar jag alla systrar och bröder, även de som inte är katoliker och även de som inte är kristna, att ta del av denna uppmaning. Vår fader i himmelen hör alltid sina barns rop, när de ropar under tider av smärta och ängslan, han helar dem som har brustna hjärtan och han tar hand om deras sår”. Påven citerar också psalm 147. ”Vi skall alla be, men vi skall också fråga oss vad kan jag göra för att bidra till fred! Vi skall be men också säga nej till våldet. En seger som fås via våld är en falsk seger, men att arbeta för fred kommer alla människor till godo”.
Katolska kyrkans präster har berättat för RFI, att de sedan marschen den 31 december 2017, känner sig mer och mer hotade och osäkra i huvudstaden. En präst berättade att det hänt ett antal gånger att okända män funnits utanför hans kyrka och ibland frågat församlingsmedlemmar efter honom. En annan präst berättar att han känner sig förföljd och får ta emot hot i sin telefon. Förra söndagen var det två kvinnor, som utanför hans kyrka hörde en man hota prästen: ”den där prästen, skall jag se till att han inom två dagar har försvunnit”. När han sen kom hem, fick han ett telefonsamtal: ”vi skall se till att du försvinner”! Även andra präster har berättat om liknande händelser. Trots dessa hot, vill prästerna fortsätta med de åtgärder som beslutats om, fredliga demonstrationer och marscher, för att ge stöd till folket och påtala maktmissbruk.
Protestantiska federationen i Frankrike har via en pastor, François Clavairoly, uttalat sin oro över händelserna i Kongo och för de kristna i landet. ”Det är inte normalt att den kristna kyrkan inte kan uttrycka sig fritt, att kyrkan hotas och utsätts för påtryckningar. Det gäller både den katolska och den protestantiska kyrkan. Vi följer detta noggrant så gott det går och vi försöker visa vår solidaritet i den mån det är möjligt”.
Den protestantiske pastorn François David Ekofo, som förvånade alla vid minnesmässan efter Laurent Kabila, i sitt tal till president och regering, har uttryckt en liknande osäkerhet som hans katolska kollegor gjort. Han lämnade Kongo i lördags och flög till USA. Hans närmaste medarbetare har berättat att han kände sig hotad efter minnesmässan den 16 januari. Det framkommer inte om hans resa var planerad och ingick i hans arbete, eller om den är en följd av den hotfulla situation han upplevt.
Medborgarrörelsers agerande
Medborgarrörelsen ”Paix et Solidarité” (Fred och Solidaritet) har publicerat resultatet av en omröstning som gjordes i november 2017, bland medlemmar i olika medborgarrörelser i landet. Det gällde att utse den person som ansågs skulle ha förmåga att leda landet under en övergångsperiod, efter att Kabila avgått, fram till att ny president valts och installerats! 12 kandidater fanns på listan och i valet fick kardinal Monsengwo 34,22% av rösterna, läkaren Denis Mukwege fick 18,48% och den nye presidenten för ECC, André Bokundoa fick 7,72%, därefter följer ett antal präster från den katolska kyrkan och någon privatperson. Gruppen agerar på basis av artikel 64 i landets konvention, som säger att alla har plikten att motarbeta varje person eller grupp som tar sig makt med våld och våldför sig på konstitutionen.
Ländernas uttryck för missnöje med varandra
Kongos civila luftfartsverk kom med ett drastiskt beslut i går; Brussels Airlines, det flygbolag som har en lång relation med Kongo, fick beskedet att de nu får tillstånd till färre antal flygningar till Kongo, från 7 till 4 per vecka. Som skäl angavs att det saknades samarbete mellan de två länderna gällande flygtrafiken! En talesman för Brussels Airlines i Bryssel, beklagar att passagerna, både kongoleser och européer, får betala detta pris!
Schengen huset i Kinshasa har förblivit stängt, efter den annonserade tillfälliga stängningen 1 – 2 februari. Ansvariga tjänstemän har meddelat att de kommer att behandla alla visumansökningar, som inlämnats fram till den 31 januari. De 17 medlemsländerna i EU och Norge som berörs av denna stängning, har meddelat att de är öppna för en dialog med Kongo i denna fråga.
Det kongolesiska konsulatet i Antwerpen stängs och de belgiska i Goma och Lubumbashi stängs, som uttryck för den stigande spänningen mellan de två länderna!
Tydliga uttryck för en ökande spänning mellan Kongo och Belgien, mellan Kabila och kyrkan, mellan folket och makten. Hur långt är Kabila redo att gå?
söndag 4 februari 2018
En ambassadör, en präst och två presidenter – och Kongo!
Belgiens ambassadör i Kongo reste till Bryssel i måndags, 29 januari för att delta i diskussioner och interna samtal om situationen i Kongo. Talesmannen för belgiska utrikesministeriet, betonar i en intervju att detta inte är ett uttryck för att ambassadören har ”kallats hem”. Många kongoleser har tolkat ambassadörens hemresa, som ett drag i den pågående konflikten mellan Kongo och Belgien.
Kongos beslut den 24 januari att stänga Schengen huset, som utfärdar visum till 18 länder (17 EU länder plus Norge), står kvar. Beslutet togs efter att det blivit känt, att Belgien skulle förmedla sitt stöd på 25 miljoner euro direkt till olika humanitära hjälporganisationer istället för till regeringen! Detta som en protest mot den politiska situationen och användandet av våld för att stoppa manifestationer och fredliga marscher. Det beslutet ansåg president och regering i Kongo vara oacceptabelt och EU fick denna gång bli måltavla för missnöjet! Belgien beslutade att tillfälligt stänga verksamheten på Schengen kontoret 1 – 2 februari, av säkerhetsskäl och för att ge tid för samtal mellan de berörda medlemsländerna.
Diplomater i Europa tolkar Kongos beslut om att stänga Schengen huset som ett försök att skapa splittring mellan medlemsländerna. Men efter samtal visar det sig nu att de 17 EU länderna står enade! De har uttalat att det är beklagligt om Schengen huset inte kan fortsätta att utfärda visum i Kinshasa, men om detta inte går, vill de nu flytta verksamheten till Brazzaville! ”Det är Belgien som har EU:s uppdrag att utfärda visum i Kinshasa, på samma sätt som det är Frankrike som har det uppdraget för 25 andra afrikanska länder”! EU länderna bedömer att det är beklagligt om Kongo vill förmena sina medborgare möjligheten att söka visum i Kongo. Följden för Kongo kan bli att man förlorar en statussymbol, att många blir arbetslösa och att alla kongoleser måste ta sig till Brazzaville för att söka visum. Detta innebär i sin tur att trafiken över floden, hotell och taxi i Brazzaville, alla dessa får ett uppsving i sin verksamhet!
I lördags morse, 3 februari, blev en katolsk präst gripen och bortförd av fyra män i civil klädsel. Under morgonmässan sågs en man filma prästen i kyrkan, Saint Robert i östra Kinshasa. Vid utgången grep så de fyra männen honom, presenterade sig inte, men ”kastade” in honom i sin fyrhjulsdrivna jeep och körde iväg. Kollegor och medlemmar i kyrkan uttryckte oro, då de inte visste vilka männen var och vart de förde prästen. Det fanns en misstanke om att han greps p.g.a. att han varit aktiv i planeringen av marschen den 21 januari. Så lördag kväll släpptes prästen! Till RFI skall han ha sagt i ett telefonsamtal, att han förhördes angående en konflikt gällande den tomt på vilken kyrkan är byggd! Frågan om något annat togs upp i förhöret, ville han inte svara på till RFI. Under lördagen skall högste chefen för polisen i Kinshasa ha deklarerat att den jeep som användes, inte tillhör Kinshasa polisen. CENCO, en sammanslutning av katolska kyrkans biskopar i Kongo, har reagerat skarpt och sagt att de fördömer dessa handlingar och uppmanar statens säkerhetsansvariga att beskydda kyrkans människor mot liknande våld.
Botswanas president, Ian Khama, skall lämna sin post i mars efter en 10 års period på posten. Landet är ett av de minsta länderna i Afrika, men känt för att respektera demokratiska valresultat och följa folkets önskan. Khama uppmanar nu sin kongolesiska kollega att följa lagen! Han har kritiserat Kabila för att ha flytta fram valdatum och säger ”att ändra konstitutionen, är inte en persons uppdrag, utan hela folkets”! ”Vi har en ledare i regionen, som inte vill följa lagen och som har senarelagt val p.g.a. privata intressen”!
Kongos president har återgått till tystnad, efter presskonferensen fredag den 26 januari! Det tycks vara konkreta våldshandlingar och brott mot mänskliga rättigheter, som blivit det språk han föredrar.
Kongos beslut den 24 januari att stänga Schengen huset, som utfärdar visum till 18 länder (17 EU länder plus Norge), står kvar. Beslutet togs efter att det blivit känt, att Belgien skulle förmedla sitt stöd på 25 miljoner euro direkt till olika humanitära hjälporganisationer istället för till regeringen! Detta som en protest mot den politiska situationen och användandet av våld för att stoppa manifestationer och fredliga marscher. Det beslutet ansåg president och regering i Kongo vara oacceptabelt och EU fick denna gång bli måltavla för missnöjet! Belgien beslutade att tillfälligt stänga verksamheten på Schengen kontoret 1 – 2 februari, av säkerhetsskäl och för att ge tid för samtal mellan de berörda medlemsländerna.
Diplomater i Europa tolkar Kongos beslut om att stänga Schengen huset som ett försök att skapa splittring mellan medlemsländerna. Men efter samtal visar det sig nu att de 17 EU länderna står enade! De har uttalat att det är beklagligt om Schengen huset inte kan fortsätta att utfärda visum i Kinshasa, men om detta inte går, vill de nu flytta verksamheten till Brazzaville! ”Det är Belgien som har EU:s uppdrag att utfärda visum i Kinshasa, på samma sätt som det är Frankrike som har det uppdraget för 25 andra afrikanska länder”! EU länderna bedömer att det är beklagligt om Kongo vill förmena sina medborgare möjligheten att söka visum i Kongo. Följden för Kongo kan bli att man förlorar en statussymbol, att många blir arbetslösa och att alla kongoleser måste ta sig till Brazzaville för att söka visum. Detta innebär i sin tur att trafiken över floden, hotell och taxi i Brazzaville, alla dessa får ett uppsving i sin verksamhet!
I lördags morse, 3 februari, blev en katolsk präst gripen och bortförd av fyra män i civil klädsel. Under morgonmässan sågs en man filma prästen i kyrkan, Saint Robert i östra Kinshasa. Vid utgången grep så de fyra männen honom, presenterade sig inte, men ”kastade” in honom i sin fyrhjulsdrivna jeep och körde iväg. Kollegor och medlemmar i kyrkan uttryckte oro, då de inte visste vilka männen var och vart de förde prästen. Det fanns en misstanke om att han greps p.g.a. att han varit aktiv i planeringen av marschen den 21 januari. Så lördag kväll släpptes prästen! Till RFI skall han ha sagt i ett telefonsamtal, att han förhördes angående en konflikt gällande den tomt på vilken kyrkan är byggd! Frågan om något annat togs upp i förhöret, ville han inte svara på till RFI. Under lördagen skall högste chefen för polisen i Kinshasa ha deklarerat att den jeep som användes, inte tillhör Kinshasa polisen. CENCO, en sammanslutning av katolska kyrkans biskopar i Kongo, har reagerat skarpt och sagt att de fördömer dessa handlingar och uppmanar statens säkerhetsansvariga att beskydda kyrkans människor mot liknande våld.
Botswanas president, Ian Khama, skall lämna sin post i mars efter en 10 års period på posten. Landet är ett av de minsta länderna i Afrika, men känt för att respektera demokratiska valresultat och följa folkets önskan. Khama uppmanar nu sin kongolesiska kollega att följa lagen! Han har kritiserat Kabila för att ha flytta fram valdatum och säger ”att ändra konstitutionen, är inte en persons uppdrag, utan hela folkets”! ”Vi har en ledare i regionen, som inte vill följa lagen och som har senarelagt val p.g.a. privata intressen”!
Kongos president har återgått till tystnad, efter presskonferensen fredag den 26 januari! Det tycks vara konkreta våldshandlingar och brott mot mänskliga rättigheter, som blivit det språk han föredrar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)