måndag 31 december 2012

Årets sista dag!


GOTT NYTT ÅR 2013!




















Inför ett nytt år går mina tankar till alla människor i Kongo, till alla de som i denna stund får behandling för exempelvis en kraftig malaria attack, för en svår tuberkulos eller annan sjukdom. Men tankarna går också till alla de i Kongo som i denna stund inte har tillgång till den vård de behöver; de som har flera mil till närmaste sjukvårdare, de som har nära till sjukhus, men inte har pengar att betala vården med. Tankarna går också till alla de, som lever i stor osäkerhet och rädsla för nya attacker från rebeller. Så går också mina tankar till all den sjukvårdspersonal som gör ett fantastiskt arbete; i isolerade byar och långt från civilisationen och till dem som arbetar i städer och organiserar olika sjukvårdsinsatser för hela det stora landet Kongo! Och naturligtvis går mina tankar till goda vänner, som jag har regelbunden kontakt med!

Vad nästa år kommer att innebära för Kongo, eller för andra av världens länder, vet vi inte mycket om dessa sista timmar av 2012! En sak är säker; freden är mycket känslig och lättsårad. Minsta attack får den att falla ihop. Vi har alla ett ansvar för att bevara freden i världen; genom våra tankar och handlingar, genom små eller stora insatser. Det viktiga är att vi gör vad som förväntas av oss!

Med en blomma från Kinshasa, lika känslig som freden i världen, önskar jag alla läsare ett Gott Nytt År.

söndag 23 december 2012

Julefrid?

Sedan början av december månad har Ugandas president försökt bidra till att samtal mellan M23 och Kongos regering påbörjas. Förhandlingar mellan representanter för det två parterna har ägt rum i Kampala. M23 har varit mycket tydliga med sina krav och på ett arrogant sätt förmedlat sin syn på regeringen. Slutligen signerade båda parter ett dokument, den 18 december, där de gav sitt godkännande till vilka frågor som skall behandlas. Detta dokument innehåller 22 punkter och det anges att man skall ”gå tillbaka” till den överenskommelse som signerades 2009-03-23. M23 anser att regeringen inte följer den överenskommelsen, vilket är grunden för deras namn.

Vad som slutligen medverkat till att denna överenskommelse nu signerats och att M23 mildrat sin attityd, kan man spekulera över. Kan ett telefonsamtal mellan USA:s president Obama och Rwandas president Kagame haft inverkan? Kanske.

”Den gamle” Tshisekedi, ledaren för oppositionspartiet UDPS har uttalat sig mot valet av plats för dessa förhandlingar. Han anser att eftersom det är en intern kris skall samtalen föras i Kinshasa.

Förhandlingarna avslutades för ett jul- och nyårsuppehåll den 21 december och skall återupptas den 4 januari.

En annan faktor har tillstött; maï-maï milis har anslutit sig till regeringssoldaterna. Motivet; för att bidra till att skapa fred.

Trots alla samtal och omgrupperingar lever folket i östra Kongo i stor oro. Det finns ingen garanti om säkerhet för dagen.

Julens budskap behövs idag, i Kongo och utöver hela vår värld!

tisdag 4 december 2012

Fortsättning eller avslutning?

Den 3 december återvände regeringssoldater till Goma, efter att M23 2 dagar tidigare retirerat till en position 20 km från stadsgränsen. M23 hade då ockuperat Goma under 11 dagar. Reaktionerna blev kraftiga och slutligen följde M23 de uppmaningar som mött dem från många håll.

M23 varnar för att de kommer att återta Goma inom 48 timmar, om regeringen inte möter deras krav, bl.a. att politiska fångar skall släppas.

På torsdag, 6 december, planeras att flygplatsen i Goma skall återuppta trafik, vilket är nödvändigt för att hjälporganisationer skall kunna förse befolkningen med hjälp.

Det tycks finnas dokument som styrker att både Rwanda och Uganda hjälpt M23 under ockupationen, med soldater, uniformer och vapen.

Situationen är mycket instabil och vi kan vänta en osäker fortsättning på kapitlet.

onsdag 21 november 2012

Ett nytt kapitel, som bekräftar maktlösheten hos regering och FN

Så har Goma, den 20 november, och staden Sake, den 21 november, 27 km västerut, fallit för M23, eller ”Congolese Revolution Army” som rebellgruppen också heter. Nu anges riktningen; mot Kinshasa! Men även Bukavu, drygt 200 km söderut skall intas och andra orter i området.

M23 har sitt namn efter det fredsfördrag som slöts den 23 mars 2009 och som gruppen anklagar landets regering för att ha brutit. M23 består främst av tutsi soldater, uppskattningsvis mellan 1200 till 6000 soldater totalt. Det är tydligt att Rwanda ger stöd till gruppen, fast detta förnekas officiellt. Presidenterna Kabila (Kongo), Museveni (Uganda) och Kagame (Rwanda) har idag samtalat och författat ett upprop till M23; ”Upphör omedelbart med striderna och retirera från Goma”! Det är tveksamt om någon tror att detta är allvarligt menat.

Sedan 1996 har folket i östra Kongo levt i osäkerhet, under hot, våld och misär, nu tar allt detta ny fart. För det är väl ingen som tror att M23 värnar om befolkning och fattiga?

Katolska biskopar anger idag att detta är strategin för att kunna plundra Kongo på alla naturtillgångar i de östra delarna.

Studenterna i Kinshasa har idag protesterat och det gavs inga föreläsningar på universitetet.

Hur långt blir detta kapitel?

fredag 2 november 2012

Kärlek och politisk vilja

Den kollega, som utsattes för mordförsök i sitt hem i Bukavu för en dryg vecka sedan, har intervjuats av journalister (utländsk media) och även deltagit i en Presskonferens i Sverige. Presskonferensen var anordnad av PMU, men för övrigt har inte svensk media lyft denna fråga!

På ett ödmjukt sätt pratar han om sina arbetsuppgifter; att ta hand om och återställa de kvinnor som utsatts för systematiska våldtäkter, framför familj, man och barn. Det rör sig om flera tusentals kvinnor under de senaste 16 åren. Han säger att nu kan han bättre förstå deras situation och deras reaktioner!

Så fortsätter han och reflekterar; vi har bara åtgärdat konsekvenserna, inte kommit åt orsaken, roten till det onda. Nu skulle vi vilja bidra till att ta fram en lösning, på den nivå, som gör att det blir en bestående lösning. ”Det är inte tillräckligt att tillgodose min egen säkerhet, det gäller alla dessa kvinnors säkerhet”!

Han fick några frågor under Presskonferensen; ”Varför har det sexuella våldet blivit ett sådant kraftigt vapen i krig”? Han ger en förklaring, ja nästan en föreläsning i ämnet; ”Det sexuella våldet gör att byar töms, befolkningen minskar och samhällets sociala strukturer angrips och förstörs, det finns ett ökande antal barn som inte har anknytning till någon vuxen och känner sig separerade från livet. Detta gynnar dem som vill komma åt de naturtillgångar som finns i området”. Detta våld gör att kvinnor inte vill återvända till sina hembyar, de skäms för vad de varit med om, männen som tvingats se hur soldater våldtagit deras fruar, är nu apatiska. Detta förklarar de tomma byarna”.

”Vad kan vi i Sverige göra för att bidra till en förändring”? Hans svar stämmer delvis med mina tankar; ”Påverka era valda till regering och riksdag, uppmana dem att sätta press på Kongos regering. Genom Sverige och EU skulle mycket kunna göras”.

”Det finns endast ett sätt att bemöta hatet; genom kärlek, utan kärlek kan rättvisan aldrig fungera. Vi måste alla förstå att vi tillhör samma grupp människor, vi kan inte prata om andra enbart som nummer. Utan denna känsla av samhörighet är freden långt borta”.

”För att få fred i vårt land offrades rättvisan, men idag har vi varken fred eller rättvisa”.

”Att skapa fred i detta område kräver endast – politisk vilja”!

Så – vad gör vi nu? Det är tydligt att det inte är denna enskilda persons säkerhet som är det viktigaste och det som kan förändra situationen i Kongo och grannländerna! Politisk vilja! Kanske inte bara där, utan även i Sverige? Skulle Sveriges bistånd kunna ges på ett sätt som bryter denna situation? Skulle vi på ett indirekt sätt kunna bidra till åtgärder som gör att det skapas fred i området? Det är den politiska viljan det handlar om!

tisdag 30 oktober 2012

Balans och bistånd i krisens Kongo

Situationen i östra Kongo har den senaste tiden visat sig vara mycket kritisk.

Efter att både protestantiska och katolska präster kidnappats, utan kännedom om vem som ligger bakom de våldsdåden, har nu ytterligare en allvarlig händelse inträffat.

En känd person, som arbetar för att minska lidandet hos de kvinnor som utsatts för sexuellt våld, har valt att lämna sin bostad och sitt arbete. Torsdag 25 oktober trängde sig 4 civilklädda och beväpnade personer in i hans bostad och inväntade hans hemkomst. I det tumult som uppstod dödades en vakt, men den person som var måltavla, räddade sig och kunde undvika att träffas vid skottlossningen. Det är idag okänt vem som ligger bakom detta angrepp. Det är också okänt var den utsatta familjen befinner sig idag.

Dessa händelser lyfter den laglöshet och den oförmåga att leda landet, som råder. Vad skall göras? Skulle Sveriges regering kunna bidra på något sätt? Det finns förutsättningar och möjligheter, men detta kräver mycket vishet och kompetens! Det räcker inte att skrika på hjälp för den individ som senast utsattes för våld, åtgärder måste planeras på en helt annan nivå!

Ett mineralrikt område, en armé utan disciplin, en total brist på respekt för lagar och regler, många utländska intressenter, ett stort antal interna flyktingar, sjukdomar och brist på mat, vatten och bostäder – så kan området beskrivas.

Att Sverige fortsätter att ge bistånd till detta område, utan att kunna följa upp och utvärdera hjälpen är minst sagt naivt! Frågan är vad som skall få våra valda män och kvinnor att tänka till och ta sin del av ansvaret!

Hela landet befinner sig i en situation då det gäller att hålla balansen! Om den nyaste rebellgruppen, skulle förverkliga de hot som uttalats, kan historien upprepas; det var i slutet av 1996, som en rebell i östra Kongo hotade att tåga mot och inta huvudstaden Kinshasa! Ingen trodde att detta skulle vara möjligt, men i maj månad 1997 var det ett faktum, den sittande presidenten fördrevs och rebellen blev president! Vad har hänt sedan dess? Har landets ledning fått ökad kompetens att styra och leda? Har biståndsgivare tagit hänsyn till historien när pengar beviljas?

Har den kritiker rätt som pratar om ineffektivt bistånd och misslyckade reformer, som tycker att det som pågår är en maskerad?

Vi har alla anledning att tänka över vårt agerande och våra val!

söndag 21 oktober 2012

Kongo i media!

Den belgiske författare som nu är aktuell med en ny bok om Kongo, sa i radion i dag att det är lättare att tala om Tintin i Kongo än om dagens händelser i Kongo! Jag är benägen att hålla med honom!

Förra veckan kidnappades en pingstpastor, tidigare ledare för pingstkyrkan i östra Kongo. Han återfanns bunden på en kyrkogård i Goma, utan att minnas vad som hänt. Gärningsmännen är okända till denna dag.

Natten till lördag 20 oktober, tog beväpnade män sig in i klostret Mbau, 20 km från staden Beni i Nord-Kivu och förde bort 3 katolska präster. Vad som hänt med dem är okänt.

FN:s säkerhetsråd hotar med sanktioner mot de länder som misstänks ge stöd till den senaste rebellgruppen, M23. Bosco Ntaganda, sedan länge efterlyst av den Internationella brottmålsdomstolen, utpekas som gruppens ledare i fält. De länder som utpekas som skyldiga är Uganda och Rwanda. Rwanda förnekar alla inblandning i denna rebellgrupp och talesmannen anger att de är mycket upprörda över att många länder dragit in sitt bistånd till Rwanda, p.g.a. dessa anklagelser.

Det finns all anledning att det internationella samfundet reagerar på det våld som pågår i Kongo! Skall vi nu våga tro att en reaktion kommer?

onsdag 8 augusti 2012

Problemet Kongo

”Inbördeskriget i Kongo-Kinshasa är troligen världens grymmaste, mest omfattande och samtidigt mest bortglömda konflikt”. Så står det på Dagens Nyheters ledarsida 2012-08-05. Tidningen har den senaste tiden publicerat flera artiklar om situationen i östra Kongo och landets utsatta läge. ”Äntligen”, tänkte jag när jag läste artiklarna! Äntligen tar media upp Kongos situation! Frågan är ju förstås vad som sedan händer, hur reagerar svenskar på denna information?


Kongo är landet där ”instabilitetens entreprenörer” har stort utrymme och deras kompetens är stor. Detta gör att alla försök till skapandet av fred och ordning i landet misslyckas. Sedan en tid tillbaka finns en ”ny” rebellgrupp i östra Kongo, M23, som hotar att omringa och inta staden Goma, huvudstad i provinsen Nord-Kivu.


Det är inte intressant att rapportera om vilka städer som rebellerna intagit, hur många kongoleser som flytt från sina hem, hur många kvinnor som våldtagits eller hur många som dödats – dessa händelser fortsätter hela tiden, upprepas varje dag, siffrorna stiger ständigt. Det som vore av intresse är att diskutera vilken insats som kan bryta detta, vilket stöd som kan bidra till en förändring och vad Sverige kan bidra med. Vem orkar med en sådan diskussion?


Kongos befolkning är fattig, trots landets stora naturtillgångar. UNDP har placerat Kongo på plats 187, längs ned på skalan, för HDI 2012. Human Development Index relaterar till livslängd, läskunnighet, utbildning och levnadsstandard. Som exempel på andra länders HDI 2012 finns Sverige på plats 10, Estland på plats 34, Thailand på plats 103. Ca 60 % av Kongos befolkning lever på mindre än 1 USD per dag. Men om man ser på fattigdomen i olika provinser, ser siffrorna ut så här; 94 % av befolkningen i Equateur provinsen lever på mindre än 1 USD per dag, 89 % av befolkningen i Bandundu provinsen och 85 % av befolkningen i Syd Kivu lever i samma fattigdom.


Kongolesernas hälsostatus varierar, beroende på var de är bosatta. Siffror för barna- och mödradödlighet är höga, undernäring förekommer inom alla åldrar, malaria, tuberkulos, HIV/Aids slår hårt mot en svag befolkning. Andelen barn som får vaccinationer mot exempelvis polio, mässling, tuberkulos, difteri, stelkramp och kikhosta varierar från ca 50 % till drygt 95 %. Hälsoläget är bättre inom de områden där det erbjuds en god hälsovård. God hälsovård skapas av resurser som välutbildad personal, material och kunskap om lämpliga åtgärder och finansiering av arbetet.


Skulle undervisning i demokrati vara av värde? Skulle demokrati, enligt svensk modell, kunna bryta folkets fattigdom? Det säger sig självt att så inte är fallet.


Jag glad att kunna säga att det finns fungerande hälsovårdsarbete i dagens Kongo! De läkare och sköterskor som medverkar till detta arbete är beundransvärda; för att de stannar kvar i sitt land och arbetar seriöst för att bistå sina medmänniskor. De utgör en motvikt till ”instabilitetens entreprenörer” men det är en ojämn kamp de deltar i.


Dagens Nyheters ledarartikel hade rubriken; ”Helvetet som världen glömt”. Nu är det så att landet inte är enbart ”helvete” och alla inte har glömt landet. För den som upplevt landets motsats till helvete och fått del av vänskap med kompetenta kongoleser, går det inte att glömma Kongo!

tisdag 1 maj 2012

Kongo har fått en ny regering

I lördags, 28 april, tillkännagav Matata Ponya Mapon, utsedd till premiärminister av landets president, sin regering. Den består av 28 ministrar, ett antal viceministrar och består totalt av 36 medlemmar. Av dessa är tre kvinnor. Landets alla provinser är representerade och ”hela den politiska familjen”, som arbetade för omval av Joseph Kabila till presidentposten. Den nye premiärministern beskrivs som en ”teknokrat” och var tidigare finansminister. Den nytillträdde försvarsministern förväntas få hektiska dagar. I östra Kongo har trupper lojala till Bosco Ntaganda övertagit 2 städer; Mushake och Kariba, som övergavs av regerings trupperna för någon dag sedan. Tusentals civila flyr till den närliggande staden Goma. Bosco Ntaganda är efterlyst av den Internationella brottmålsdomstolen i Haag, anklagad för att ha rekryterat barnsoldater.

tisdag 6 mars 2012

Kongo utan regering

Idag har Kongos regering formellt avgått, för att ge president Joseph Kabila möjlighet att utse en ny regering efter den ifrågasatta valsegern den 28 november 2011. Många i Kinshasa frågar sig var presidenten befinner sig och vad han gör! Det är mer än två månader sen han höll ett offentligt tal till folket. En man som står regeringskretsar nära säger att ”endast Kabila vet när den nya regeringen skall utses”!

Kontakt med vänner i Kinshasa ger mig en bild av djup misär. Matpriserna och sjukvårdsavgifter stiger till overkliga nivåer. Den som blir sjuk, räknar kallt med att inte tillfriskna och förmodligen avlida! Problemen är speciellt svåra för diabetiker, som kan komma i en allvarlig kris om de inte får regelbunden behandling.

Kongo nämns i svensk media då kaos och kris inträffar, som nu i helgen då en vapendepå exploderade i Brazzaville och berörde även Kinshasa. Människorna i Kinshasa visste inte vad som hände och först efter flera timmar fick de information om orsak till explosionen. De hann tänka många tankar om orsak och deras oro blev ännu större!

När skall svensk media orka se Kongos helhet och försöka analysera situationen?

tisdag 21 februari 2012

Kongo i kris!

Valet i november 2011 var tänkt att stärka demokratin och stabilisera landet, men det ser ut som att allt gått i motsatt riktning. De senaste veckorna har många kongoleser undrat var presidenten befinner sig, han har inte synts i huvudstaden och inga rapporter lämnas om vad han utfört. Politiska bedömare anger att landet delats ytterligare, religiöst, etniskt och regionalt, som en följd av valet.

I Kivu i östra Kongo pågår förberedelser för en attack mot beväpnade rebellgrupper, som fortsatt styr i området. Enligt bedömare är en ny rebellgrupp i färd med att skapas och som sägs skall ha starka band med Rwanda. Omkring 2000 soldater har muterat i området och som skäl anges att deras lön var så gott som obefintlig. Strax innan den händelsen deserterade 30 soldater, alla mycket väl beväpnade.

Söndag den 12 februari missade ett plan landningsbanan på en plats nära Bukavu. De två piloterna, ovana med området, kände inte till att landningsbanan var så kort som den var. Flygplanet störtade i en ravin. Passagerarna kunde dras ut ur planet efter att ett tungt arbete utförts; planet var svåråtkomligt och mycket skadat. Bland de döda fanns president Kabilas närmaste man, en rådgivare, som också stod hans far, Laurent Kabila nära. Augustin Katumbe Mwanke anses vara den som regisserat samarbetsavtalet med Kina, som skötte kontakterna mellan politiker och gruvsektorn. Alltså en man som bestämt om stora frågor. Förlusten av rådgivaren försätter presidenten i en ytterligare svår situation. Bland de skadade finns finansministern, presidentens rådgivare i diplomatiska frågor och även Syd Kivus guvernör.
All frågar sig varför dessa, nära presidenten stående personer, gjorde en privat flygning i östra Kongo bara några dagar innan den nyvalda Assemblé Nationale öppnades! Frågetecknen reser sig. Kanske det är lugnast att inte veta orsaken!

Samtidigt som det höga politiska spelet pågår, lever människor i svår misär! Epidemier blommar upp, maten kostar otroligt mycket och skolorna har svårt att behålla eleverna. I Equateur har en okänd epidemi orsakat 27 dödsfall och 700 sjuka i något som liknar mässling. Prover är tagna för att fastställa smittoämnet.

Kongokrisen tycks bestå.

torsdag 16 februari 2012

Fredsmarsch stoppades

Dagens fredliga manifestation, organiserad av den katolska kyrkan i Kongo, fick inte tillstånd av Kinshasas guvernör att genomföra den. Han meddelade igår, 15 februari, att en ansökan om tillstånd att marschera inkommit, men för sent. Katoliker i Kinshasa ville trots förbudet genomföra den planerade manifestationen.

Direkt efter torsdagens mässa kl 6 på morgonen, påbörjades vandringen till ett antal utvalda kyrkor där deltagarna skulle samlas. PNC (=Police national congolaise), den nationella polisstyrkan hade flera trupper som rörde sig över hela Kinshasa och hindrade de kristnas vandring mot kyrkorna med hjälp av tårgas. Tre präster och två nunnor fängslades och fördes till ett Poliskontor. En annan grupp kom fram till en kyrka, men blev då instängda eftersom polisen blockerade alla utgångar. Med hjälp av FN:s styrka i Kinshasa blev de senare frisläppta.

Dagens marsch skulle dels vara en protest mot valresultatet från 28 november 2011 och en uppmaning till de nationellt ansvariga för valet att avgå och dels skulle marschen vara en påminnelse om händelser 1992. Då protesterade kristna och önskade att CNS (= Conférence nationale souveraine) skulle återuppta sitt arbete och att demokrati skulle införas i landet. Marschen 1992 slogs brutalt ned och många skadades.

söndag 22 januari 2012

Yoka !


Då jag i somras hittade en keps, mönstrad med ordet YOKA och en världskarta, kunde jag inte motstå den! Budskapet är ”Lyssna till världen”! Yoka på lingala betyder just ”lyssna”. Hur det kommer sig att en keps i Sverige har den loggan vet jag inte!

Under mina år i Kongo lärde jag mig lingala hjälpligt och det gav mig naturligtvis en bättre kontakt och förståelse för kulturen. Lingala är ett relativt lätt språk att lära sig och om man saknar ett ord, fyller man i med ett franskt ord, i de flesta fall blir man förstådd. Det som är avgörande för betydelsen av orden, är betoningen och tillsammans med kroppsspråket gör man sig förstådd!

Ordet ”Yoka” betyder alltså lyssna. Ofta används det också i form av utrop, i betydelsen ”Hör på den”. Vår kock i Mimia, Nkumu, var alltid glad och hittade alltid orsak att skratta, hur bedrövligt det än var. Jag kan se honom, när han står i dörren och skrattande säger ”Yoka ye” = Lyssna på honom, när någon från byn nyss berättat något för honom.

En dag skulle vi göra en resa till Lokolama, bara 14 km söderut. Vår chaufför var sjuk och för att inte ställa in mödra- och barnavårdskonsultationerna, tyckte jag att jag kunde köra. Vägen var inte så dålig och det fanns gott om utrymme vid sidan av vägen, inga diken och ingen flod att passera. Så vi planerade vår resa med mig som chaufför! När jag gick ut för att packa arbetsmaterialet i bilen, stod plötsligt byns hövding, Loyona, där. Han frågade vem som skulle köra, eftersom chauffören var sjuk. Mitt svar var att jag skulle köra. Hans min, tvivlande och skrattande, och så ordet; ”Yoka”. ”Hör på henne, som tror hon kan köra en bil”! Tyvärr gick det inte efter planeringen; det gick inte att starta bilen. Nu minns jag inte vad som var orsaken, men däremot minns jag känslan! Loyona och en grupp från byn gick skrattande därifrån.

Att lyssna till världen, till andra värdsdelar och kulturer, är för mig av stor betydelse. Dialog och samarbete, förtroende, respekt och öppenhet! Även om någon säger "Yoka ye" till Dig!

Krokodilen? Det är en annan historia!

söndag 15 januari 2012

Katolikerna tar till orda

”En stat kan inte byggas i en kultur av våld mot mänskliga rättigheter, av lögner, fusk, bedrägeri, terror och militära maktdemonstrationer”.

Återigen visar det sig att katolska präster i Kongo är modiga och protesterar då det ”gått för långt”. Sedan några dagar tillbaka har de katolska prästerna och biskoparna, under ledning av kardinal Monsengwo, samtalat om situationen i landet efter presidentvalet och har nu publicerat ett manifest. Det är en mycket känslig situation och balansen är svår att hålla. Regeringen har uttalat att det inte finns skäl till den kritik som katolikerna nu presenterar och presidenten har meddelat att det inte finns något tvivel om att han blev vald av folket.

Omedelbart efter att kardinal Monsengwo öppet påtalat det orättfärdiga i presidentvalet har den statliga televisionen ständigt kritiserat kardinalen. Den katolska kyrkan har uppmanat ansvarig minister att se till att denna kritik upphör.

Utöver missnöjet med presidentvalet har en ytterligare svårighet inställt sig; regeringen beslutade utan att informera folket innan, att från den 1 januari 2012, skall alla varor beskattas med en 16 % TVA, motsvarande vår moms. Det blir dock en mycket godtycklig uträkning av hur mycket priser på olika varor skall höjas, som exempel har priset på en burk koncentrerad tomatpasta ökat från 200 FC till 320 FC, vilket ju är en större ökning än 16 %.

Det katolska manifestet anger att presidentvalet inte gått rätt till, att valfusk förekommit, att det nationella valkontoret, CENI, har presenterat förfalskade valresultat och att landet nu har två maktutövare; en som inte är berättigad och en som är helt olaglig. De anger att det nu är viktigt att bygga ett land med lagliga metoder. Katolska prästerskapet kräver att valresultatet upphävs och att CENI upplöses. Vidare inbjuds hela folket att delta i icke-vålds demonstrationer och militär, polis och andra beväpnade grupper inbjuds att inte bestraffa fredliga demonstranter. I manifestet uppmanas alla biskopar att visa profetiskt mod och utöva ett arbete i enhet och samarbete. Det internationella samfundet uppmanas att inte erkänna någon av de två maktutövarna i landet. Ett välplanerat program presenteras; under januari månad pågår utbildning av präster, biskopar och lekmän och i februari kommer icke-vålds aktioner att pågå, främst i Kinshasa och i form av marscher och demonstrationer.

Etienne Tshisekedi, som svor presidenteden i sin bostad, sitter kvar i sin bostad, omgärdad av tungt beväpnade soldater. Det är hans egna soldater som skyddar mot eventuella intrång.

Kongo kommer på plats 187 (sist på listan) då FN:s Utvecklingsprogram, UNDP, jämför välståndet i världens länder. Norge ligger på första plats och Sverige på tionde plats. Den sociala situationen är markant försämrad. Människorna är oroliga inför vad som kan hända. Många kommer ihåg 80-talet då den katolska kyrkan befann sig i öppen konflikt med den dåvarande presidenten, Mobutu.

När blir det fred och rättvisa i Kongo?

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Jag har arbetat 17 år i DRK, i Mai Ndombe provinsen som missionär och läkare. Är nu bosatt i Ludvika. Jag har fortsatt kontakt med kollegor och vänner i DRK. Jag deltar i Equmeniakyrkans arbetsgrupp för hälsovård i Kongoländerna.