För en dryg vecka sen talade Kongos president till nationen. Talet hölls inför hela parlamentet och han gav uttryck för sin syn och bedömning av landets tillstånd. Han lyfte det han bedömde var positivt, exempelvis att landet 2014 uppgraderats av UNDP, så att HDI index steg till plats 176 av 188, att jämföra med plats 186 2013. (Det kan nämnas att preliminära siffror för 2015 visar att platserna 176 – 188 är oförändrade). Man kan naturligtvis undra om den förbättrade positionen enbart är Kongos förtjänst? Beräknad livslängd är förbättrad, men för övrigt är det osäkert vad Kongo utfört. Det är kanske snarare så att de länder som fått en försämrad position, främst blivit degraderade p.g.a. att de under året varit drabbade av Ebola och strider av olika anledningar.
Efter att ha nämnt det positiva med förbättrat HDI index, lyfte presidenten betydelsen av den dialog han inbjudit till. Att inte delta i dialogen är en komplott mot republiken och nationen.
I sitt tal framhöll han också att det är vare sig FN, öst eller väst som kan lösa landets problem. ”Det är bara vi själva som i dialog mellan kongoleser kan lösa Kongos problem”. Han lovade också att dialogen och valen nästa år skall ske i ”äkta kongolesisk anda”. Det är kanske inte ett övertygande löfte? ”Äkta kongolesisk anda” kan tolkas på olika sätt!
Samtidigt som presidenten höll sitt tal var många av huvudstadens invånare utan elektricitet, i de fattigaste delarna var gator och öppna platser under vattennivå p.g.a. kraftiga regn och dåligt utbyggda avloppssystem. I andra delar av landet utsattes många kvinnor och barn för övergrepp, människor dog i brist på läkare och mediciner och många unga hade ingen sysselsättning eftersom de aldrig fick möjlighet att studera.
Kongos president kommer sannolikt att följa den modell som hans kollegor i grannländerna tillämpat. Den modellen leder till möjligheten att behålla presidentposten utöver den tid som konstitutionen anger. En ”äkta kongolesisk anda” kan leda honom på den vägen!
tisdag 22 december 2015
torsdag 3 december 2015
Måste mera blod flöda i Kongo?
Denna drastiska fråga ställs av landets katolska ledare i ett uttalande i slutet av november.
Frågan är berättigad. Vad framtiden kommer att innebära är höljt i dunkel. Alla är oroliga.
Händelser i grannländerna i samband med val av president inger inte hopp. Både Republiken Kongo (Kongo Brazzaville) och Republiken Burundi, befann sig i liknande situation. Den sittande presidenten kunde enligt konstitutionen inte väljas för ytterligare period, men båda ländernas presidenter har nu blivit omvalda! I det ena landet flödar det verkligen blod och många av invånarna har lämnat landet.
Sedan en längre tid har det varit återkommande oroligheter i Kongo, då det uppfattats att landets president agerat på sätt som uppfattats som att han vill förlänga sitt mandat.
Det är tydligt att nuvarande ledare inte vill ordna med val innan december 2016, då presidenten enligt konstitutionen skall lämna sin post. I lördags höll presidenten ett tal till nationen, förmedlat via TV, i vilket han föreslår att en dialog kring valprogrammet bör ske. Han angav att det finns ett antal svåra frågor att diskutera. Så nämner han följande:
– Hur finansiera valen då landet har endast 40 % av den beräknade kostnaden på USD 1,2 miljarder
– Hur skulle rollen av utländska finansiärer påverka landets självständighet
– Hur kan vi förhindra den sortens våld, som vi såg i det förra valet
– Röstlängderna behöver aktualiseras, skall det göras snabbt eller i god ordning med risk att valdatum senareläggs
– Hur skall valprogrammet se ut, eftersom vi redan är för sent ute
Utöver dessa frågor skall presidenten ha uttryckt frågan om det finns en billigare valprocedur att tillämpa, som man gjort i grannländer. Den frågan tolkas av oppositionen som att presidenten vill tillämpa samma modell som Angola och Sydafrika använt, att parlamentet väljer president! Talet ställer oppositionen i dilemmat att välja mellan att acceptera en dialog eller att fortsätta sin egen väg i opposition.
Opposition och befolkning har redan reagerat på tillsättandet av guvernörer i de nya provinserna. Detta skulle ha skett via val enligt konstitutionen, men det är presidenten som utnämnt guvernörerna. Följden är att landet nu har fem provinser som leds av valda guvernörer och 21 provinser som leds av guvernörer utsedda av presidenten. Detta beskrivs som ett steg bakåt för landets demokrati.
De katolska ledarna vidtar nu följande åtgärder tillsammans med medlemmar i hela landet:
– Organiserar nio dagars bön, för att valprocessen skall lyckas, i alla kyrkor med start den 8 december
– Organiserar en fredsmarsch den 16 februari 2016
– Utlyser en Fredsbön den första lördagen i varje månad
– Inbjuder och organiserar en Ekumenisk fredsgudstjänst under böneveckan för de kristnas enhet, 18 – 25 januari 2016
Hela händelseförloppet är intensivt och höljt i mörker! Därför måste opposition och invånare vara uppmärksamma och kloka!
Frågan är berättigad. Vad framtiden kommer att innebära är höljt i dunkel. Alla är oroliga.
Händelser i grannländerna i samband med val av president inger inte hopp. Både Republiken Kongo (Kongo Brazzaville) och Republiken Burundi, befann sig i liknande situation. Den sittande presidenten kunde enligt konstitutionen inte väljas för ytterligare period, men båda ländernas presidenter har nu blivit omvalda! I det ena landet flödar det verkligen blod och många av invånarna har lämnat landet.
Sedan en längre tid har det varit återkommande oroligheter i Kongo, då det uppfattats att landets president agerat på sätt som uppfattats som att han vill förlänga sitt mandat.
Det är tydligt att nuvarande ledare inte vill ordna med val innan december 2016, då presidenten enligt konstitutionen skall lämna sin post. I lördags höll presidenten ett tal till nationen, förmedlat via TV, i vilket han föreslår att en dialog kring valprogrammet bör ske. Han angav att det finns ett antal svåra frågor att diskutera. Så nämner han följande:
– Hur finansiera valen då landet har endast 40 % av den beräknade kostnaden på USD 1,2 miljarder
– Hur skulle rollen av utländska finansiärer påverka landets självständighet
– Hur kan vi förhindra den sortens våld, som vi såg i det förra valet
– Röstlängderna behöver aktualiseras, skall det göras snabbt eller i god ordning med risk att valdatum senareläggs
– Hur skall valprogrammet se ut, eftersom vi redan är för sent ute
Utöver dessa frågor skall presidenten ha uttryckt frågan om det finns en billigare valprocedur att tillämpa, som man gjort i grannländer. Den frågan tolkas av oppositionen som att presidenten vill tillämpa samma modell som Angola och Sydafrika använt, att parlamentet väljer president! Talet ställer oppositionen i dilemmat att välja mellan att acceptera en dialog eller att fortsätta sin egen väg i opposition.
Opposition och befolkning har redan reagerat på tillsättandet av guvernörer i de nya provinserna. Detta skulle ha skett via val enligt konstitutionen, men det är presidenten som utnämnt guvernörerna. Följden är att landet nu har fem provinser som leds av valda guvernörer och 21 provinser som leds av guvernörer utsedda av presidenten. Detta beskrivs som ett steg bakåt för landets demokrati.
De katolska ledarna vidtar nu följande åtgärder tillsammans med medlemmar i hela landet:
– Organiserar nio dagars bön, för att valprocessen skall lyckas, i alla kyrkor med start den 8 december
– Organiserar en fredsmarsch den 16 februari 2016
– Utlyser en Fredsbön den första lördagen i varje månad
– Inbjuder och organiserar en Ekumenisk fredsgudstjänst under böneveckan för de kristnas enhet, 18 – 25 januari 2016
Hela händelseförloppet är intensivt och höljt i mörker! Därför måste opposition och invånare vara uppmärksamma och kloka!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)