söndag 4 februari 2018

En ambassadör, en präst och två presidenter – och Kongo!

Belgiens ambassadör i Kongo reste till Bryssel i måndags, 29 januari för att delta i diskussioner och interna samtal om situationen i Kongo. Talesmannen för belgiska utrikesministeriet, betonar i en intervju att detta inte är ett uttryck för att ambassadören har ”kallats hem”. Många kongoleser har tolkat ambassadörens hemresa, som ett drag i den pågående konflikten mellan Kongo och Belgien.

Kongos beslut den 24 januari att stänga Schengen huset, som utfärdar visum till 18 länder (17 EU länder plus Norge), står kvar. Beslutet togs efter att det blivit känt, att Belgien skulle förmedla sitt stöd på 25 miljoner euro direkt till olika humanitära hjälporganisationer istället för till regeringen! Detta som en protest mot den politiska situationen och användandet av våld för att stoppa manifestationer och fredliga marscher. Det beslutet ansåg president och regering i Kongo vara oacceptabelt och EU fick denna gång bli måltavla för missnöjet! Belgien beslutade att tillfälligt stänga verksamheten på Schengen kontoret 1 – 2 februari, av säkerhetsskäl och för att ge tid för samtal mellan de berörda medlemsländerna.

Diplomater i Europa tolkar Kongos beslut om att stänga Schengen huset som ett försök att skapa splittring mellan medlemsländerna. Men efter samtal visar det sig nu att de 17 EU länderna står enade! De har uttalat att det är beklagligt om Schengen huset inte kan fortsätta att utfärda visum i Kinshasa, men om detta inte går, vill de nu flytta verksamheten till Brazzaville! ”Det är Belgien som har EU:s uppdrag att utfärda visum i Kinshasa, på samma sätt som det är Frankrike som har det uppdraget för 25 andra afrikanska länder”! EU länderna bedömer att det är beklagligt om Kongo vill förmena sina medborgare möjligheten att söka visum i Kongo. Följden för Kongo kan bli att man förlorar en statussymbol, att många blir arbetslösa och att alla kongoleser måste ta sig till Brazzaville för att söka visum. Detta innebär i sin tur att trafiken över floden, hotell och taxi i Brazzaville, alla dessa får ett uppsving i sin verksamhet!

I lördags morse, 3 februari, blev en katolsk präst gripen och bortförd av fyra män i civil klädsel. Under morgonmässan sågs en man filma prästen i kyrkan, Saint Robert i östra Kinshasa. Vid utgången grep så de fyra männen honom, presenterade sig inte, men ”kastade” in honom i sin fyrhjulsdrivna jeep och körde iväg. Kollegor och medlemmar i kyrkan uttryckte oro, då de inte visste vilka männen var och vart de förde prästen. Det fanns en misstanke om att han greps p.g.a. att han varit aktiv i planeringen av marschen den 21 januari. Så lördag kväll släpptes prästen! Till RFI skall han ha sagt i ett telefonsamtal, att han förhördes angående en konflikt gällande den tomt på vilken kyrkan är byggd! Frågan om något annat togs upp i förhöret, ville han inte svara på till RFI. Under lördagen skall högste chefen för polisen i Kinshasa ha deklarerat att den jeep som användes, inte tillhör Kinshasa polisen. CENCO, en sammanslutning av katolska kyrkans biskopar i Kongo, har reagerat skarpt och sagt att de fördömer dessa handlingar och uppmanar statens säkerhetsansvariga att beskydda kyrkans människor mot liknande våld.

Botswanas president, Ian Khama, skall lämna sin post i mars efter en 10 års period på posten. Landet är ett av de minsta länderna i Afrika, men känt för att respektera demokratiska valresultat och följa folkets önskan. Khama uppmanar nu sin kongolesiska kollega att följa lagen! Han har kritiserat Kabila för att ha flytta fram valdatum och säger ”att ändra konstitutionen, är inte en persons uppdrag, utan hela folkets”! ”Vi har en ledare i regionen, som inte vill följa lagen och som har senarelagt val p.g.a. privata intressen”!

Kongos president har återgått till tystnad, efter presskonferensen fredag den 26 januari! Det tycks vara konkreta våldshandlingar och brott mot mänskliga rättigheter, som blivit det språk han föredrar.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Jag har arbetat 17 år i DRK, i Mai Ndombe provinsen som missionär och läkare. Är nu bosatt i Ludvika. Jag har fortsatt kontakt med kollegor och vänner i DRK. Jag deltar i Equmeniakyrkans arbetsgrupp för hälsovård i Kongoländerna.