Måste mera blod flöda i Kongo?

Denna drastiska fråga ställs av landets katolska ledare i ett uttalande i slutet av november.
Frågan är berättigad. Vad framtiden kommer att innebära är höljt i dunkel. Alla är oroliga.

Händelser i grannländerna i samband med val av president inger inte hopp. Både Republiken Kongo (Kongo Brazzaville) och Republiken Burundi, befann sig i liknande situation. Den sittande presidenten kunde enligt konstitutionen inte väljas för ytterligare period, men båda ländernas presidenter har nu blivit omvalda! I det ena landet flödar det verkligen blod och många av invånarna har lämnat landet.

Sedan en längre tid har det varit återkommande oroligheter i Kongo, då det uppfattats att landets president agerat på sätt som uppfattats som att han vill förlänga sitt mandat.

Det är tydligt att nuvarande ledare inte vill ordna med val innan december 2016, då presidenten enligt konstitutionen skall lämna sin post. I lördags höll presidenten ett tal till nationen, förmedlat via TV, i vilket han föreslår att en dialog kring valprogrammet bör ske. Han angav att det finns ett antal svåra frågor att diskutera. Så nämner han följande:
– Hur finansiera valen då landet har endast 40 % av den beräknade kostnaden på USD 1,2 miljarder
– Hur skulle rollen av utländska finansiärer påverka landets självständighet
– Hur kan vi förhindra den sortens våld, som vi såg i det förra valet
– Röstlängderna behöver aktualiseras, skall det göras snabbt eller i god ordning med risk att valdatum senareläggs
– Hur skall valprogrammet se ut, eftersom vi redan är för sent ute
Utöver dessa frågor skall presidenten ha uttryckt frågan om det finns en billigare valprocedur att tillämpa, som man gjort i grannländer. Den frågan tolkas av oppositionen som att presidenten vill tillämpa samma modell som Angola och Sydafrika använt, att parlamentet väljer president! Talet ställer oppositionen i dilemmat att välja mellan att acceptera en dialog eller att fortsätta sin egen väg i opposition.

Opposition och befolkning har redan reagerat på tillsättandet av guvernörer i de nya provinserna. Detta skulle ha skett via val enligt konstitutionen, men det är presidenten som utnämnt guvernörerna. Följden är att landet nu har fem provinser som leds av valda guvernörer och 21 provinser som leds av guvernörer utsedda av presidenten. Detta beskrivs som ett steg bakåt för landets demokrati.

De katolska ledarna vidtar nu följande åtgärder tillsammans med medlemmar i hela landet:
– Organiserar nio dagars bön, för att valprocessen skall lyckas, i alla kyrkor med start den 8 december
– Organiserar en fredsmarsch den 16 februari 2016
– Utlyser en Fredsbön den första lördagen i varje månad
– Inbjuder och organiserar en Ekumenisk fredsgudstjänst under böneveckan för de kristnas enhet, 18 – 25 januari 2016

Hela händelseförloppet är intensivt och höljt i mörker! Därför måste opposition och invånare vara uppmärksamma och kloka!