Gruvdriften i östra Kongo

Ett antal intressenter inom gruvdriften i östra Kongo, skrev för en vecka sedan under ett dokument bestående av etiska riktlinjer, som reglerar brytning och försäljning av mineral i området. Syftet är att minska bedrägeri, öka transparens inom den industri, som har spelat en nyckelroll i det krig som fortsatt härjar i östra Kongo.

Det finns stora frågetecken kring dokumentet och oro för fortsatt olaglig brytning och för militärens roll i området och inom gruvdriften. I korthet anger riktlinjerna bl.a. att all verksamhet inom gruvdriften i området måste vara beviljad av provinsregeringen, att försäljning av mineral endast får ske till registrerade uppköpare och inte inom gruvområdet och att barn inte längre får arbeta i gruvorna.

Ett fyra dagars seminarium med bl.a. Kongos gruvminister i ledningen samlade representanter från statsmakten, gruvindustrin, uppköpare och det civila samhället och alla deltagare signerade dokumentet. Dokumentet innehåller krav på gruvföretagen att bidra med hälsovård, rent vatten och skolor till befolkningen i området, i de byar där detta saknas.

Kritiker anger att dokumentet beskriver regler endast för dem som förväntas vara inom området, men inte för dem som inte förväntas vara där; beväpnade grupper och militär.

OM detta skulle ha avsedd verkan, skulle då kriget i östra Kongo avta och upphöra? Skulle då Kongo och dess folk få del av alla de miljoner, som brytning av värdefulla mineraler ger upphov till? Idag går dessa miljoner till andra än Kongos befolkning. Tanken är fascinerande; är detta möjligt att genomföra? Kanske. Vi måste åtminstone få tro och hoppas att det är ett steg på väg till legalisering av denna verksamhet, som i åratal pågått och skadat ett folk.