Oppositionen i Kongo kritiserar det val som ägde rum den 20 december. De har lyft bristen i förberedelser av valet, den otillräckliga distributionen av valsedlar och röstningsmaskiner och den bristande registreringen av väljare. De anser att det hela var ett spel för att sittande regim skall få fortsätta. Nu uppmanar fem av oppositionsledarna med Martin Fayulu och Denis Mukwege i spetsen, alla i Kinshasa att delta i den marsch som skall äga rum i morgon, den 27 december.
Marschen skall gå från Boulevard Triomphal, mitt emot martyrernas stadion till Boulevard 30 juin, fram till Cenikontoret. Den skall vara en protest mot att Ceni bidragit till skapandet av en ny politisk kris och de vill ogiltigförklara valet. De som skrivit under detta brev anger också att alla är välkomna att delta. ”Vi finns där, alla får delta”! Med tillägget att de som bor i andra delar av landet kan ordna marscher där.
Men – regeringsrepresentanter säger att de inte kommer att ge tillstånd till denna marsch, och bedömer att den är ”ett uttryck för besvikelse hos de som förlorat valet och nu vill ställa till oreda och sätta landet i eld”! Regeringen kommer att se till att det finns försvars- och säkerhetsstyrkor på plats och anger också att alla åtgärder är vidtagna för att stoppa marschen. I Lubumbashi finns redan ett stort antal regeringssoldater utplacerade, för att säkerställa ordningen där.
Ceni, den oberoende valbyrån, har meddelat att valets resultat kommer att meddelas den 31 december. Ceni har också tillåtit att valsedlar kan lämnas måndag 25 december och även tisdag 26 december. Detta gäller Nord Kivu och Sankuru provinserna.
Morgondagen ger oss svar på frågan om det är taktik eller en verklig plan.
tisdag 26 december 2023
lördag 2 december 2023
Val den 20 december?
Om drygt två veckor, den 20 december är det val i Demokratiska Republiken Kongo, DRK. Presidentval, val till provinsregeringar, val till parlamentsdelegater i Kinshasa och val till olika poster på kommunnivå. Alla som kandiderar till någon post, skall anhålla om tjänstledighet från ordinarie arbete, något som inte alla respekterar.
EU utsåg en grupp, som svar på en inbjudan från DRK, om att närvara under perioden. Gruppen skulle ledas av en svensk EU parlamentariker. Gruppen reste till DRK för snart en månad sen, men meddelar nu att de återvänder till Europa! Orsaken är att de upplever att de inte fått alla tillstånd för kommunikation i tid för att kunna utföra uppdraget! De vill använda satellittelefoner på alla de platser de planerat besöka. Senare har de meddelat att de eventuellt kan bidra med en grupp observatörer, men endast i Kinshasa.
Den enda internationella observationsgrupp som kommer att vara på plats under valen är en grupp från ”The Carter Center”. Det centret har bidragit 114 gånger med valobservatörer i 40 olika länder, allt för att garantera att demokratiska val äger rum. En grupp anlände till landet i september och kommer att ha observatörer i 14 av de 26 provinserna. Gruppen kommer att följa tiden efter valen också och stannar till i mitten av januari månad. Utöver valobservatörerna utgörs gruppen av sju experter inom valprocedurer, med specialistkunskap inom bland annat säkerhetsfrågor och den berömda ”valmaskinen”, som är så misstrodd av kongoleserna!
Det är uppenbart att grupper av detta slag måste vara väl förberedda och ha god kompetens!
Rykten cirkulerar fortfarande om att det kanske inte blir val! Referat från de olika presidentkandidaternas resor i landet sprids i alla nyhetsmedia. De tycks vilja överträffa varandra i löften till befolkningen om bättre tider, om de får uppdraget! Fem av de oppositionspolitiker som är med i tävlingen, gick först ut med att de skulle samarbeta och utse en som huvudkandidat och som de andra skulle samlas runt. Denna föresats gick dock om intet och var och en av dem kandiderar nu för egen räkning.
Oroligheter och rebellaktiviteter fortsätter både i östra och västra delen av landet. För någon vecka sen kom information om nya övergrepp på civilbefolkningen i Kwamouth området. Ingen ansvarig, vare sig på nationell eller provinsnivå, tycks hantera denna fråga!
Det är en tid fylld av frågor och oro! Det är av betydelse för folket, att vi utanför landet intresserar oss och vill veta hur det går!
EU utsåg en grupp, som svar på en inbjudan från DRK, om att närvara under perioden. Gruppen skulle ledas av en svensk EU parlamentariker. Gruppen reste till DRK för snart en månad sen, men meddelar nu att de återvänder till Europa! Orsaken är att de upplever att de inte fått alla tillstånd för kommunikation i tid för att kunna utföra uppdraget! De vill använda satellittelefoner på alla de platser de planerat besöka. Senare har de meddelat att de eventuellt kan bidra med en grupp observatörer, men endast i Kinshasa.
Den enda internationella observationsgrupp som kommer att vara på plats under valen är en grupp från ”The Carter Center”. Det centret har bidragit 114 gånger med valobservatörer i 40 olika länder, allt för att garantera att demokratiska val äger rum. En grupp anlände till landet i september och kommer att ha observatörer i 14 av de 26 provinserna. Gruppen kommer att följa tiden efter valen också och stannar till i mitten av januari månad. Utöver valobservatörerna utgörs gruppen av sju experter inom valprocedurer, med specialistkunskap inom bland annat säkerhetsfrågor och den berömda ”valmaskinen”, som är så misstrodd av kongoleserna!
Det är uppenbart att grupper av detta slag måste vara väl förberedda och ha god kompetens!
Rykten cirkulerar fortfarande om att det kanske inte blir val! Referat från de olika presidentkandidaternas resor i landet sprids i alla nyhetsmedia. De tycks vilja överträffa varandra i löften till befolkningen om bättre tider, om de får uppdraget! Fem av de oppositionspolitiker som är med i tävlingen, gick först ut med att de skulle samarbeta och utse en som huvudkandidat och som de andra skulle samlas runt. Denna föresats gick dock om intet och var och en av dem kandiderar nu för egen räkning.
Oroligheter och rebellaktiviteter fortsätter både i östra och västra delen av landet. För någon vecka sen kom information om nya övergrepp på civilbefolkningen i Kwamouth området. Ingen ansvarig, vare sig på nationell eller provinsnivå, tycks hantera denna fråga!
Det är en tid fylld av frågor och oro! Det är av betydelse för folket, att vi utanför landet intresserar oss och vill veta hur det går!
torsdag 26 oktober 2023
Effektfull insats av fel aktör
Effektfullt beslut av en milisgrupp efter en längre tids upprepade försök. Så kan man beskriva milisgruppen Mobondos senaste insats. Ca 25 km från staden Kwamouth i västra Maï Ndombe har nu gruppen intagit staden, eller snarare byn, Nshemamfum. Befolkningen har flytt. Vägen från Kwamouth till Masiambio har totalt blockerats av milisgruppen. Det antas att gruppen kommer att anfalla staden Kwamouth inom kort. Denna blockad har nu funnits sedan en vecka tillbaka. Befolkningen i området kan inte sälja sina produkter, allt är blockerat.
Denna blockad av en vägsträcka får stora konsekvenser, inte bara för ortsbefolkningen, men även för alla som vill resa från Maï Ndombe till Kinshasa eller i motsatt riktning. Tidigare i år har det varit liknande situationer i området, besökare har hindrats och beväpnad polis har stått på post utmed vägen för att se till att milisgruppen inte kommer längre in i området. Personer som skulle besöka medarbetare i Maï Ndombe, har fått återvända till Kinshasa och göra nytt försök senare. Periodvis har det varit säkrare att ta sig fram landvägen, senare har floden varit att föredra.
Denna konflikt ligger i skuggan av våldet i östra Kongo. Mobondogruppens medlemmar tillhör Yakafolket, som ligger i fejd med Tekefolket. Dessa grupper har helt olika syn på vilket av de två folken skall ha rätten till landområden nära Kongofloden. Konflikten startade i juni 2022, som en motsättning mellan de två folken och har sedan dess ökat i omfattning. Det anges att gruppen vill utvidga sitt verksamhetsområde, österut och söderut i landet. De har härjat nära huvudstaden och även i Kongo Central, där de upptäcktes i september i år.
Samtidigt som denna konflikt ökar i omfattning, pågår förberedelser för val i december. Den provisoriska listan över godkända kandidater till presidentposten, består av alla som registrerat sig, 24 personer. En definitiv lista är utlovad senare. Redan pågår debatter om att ett antal av dessa kandidater inte kan vara valbara.
Förtroendet för nuvarande regering och valperioden i december, tycks vara minimalt.
Denna blockad av en vägsträcka får stora konsekvenser, inte bara för ortsbefolkningen, men även för alla som vill resa från Maï Ndombe till Kinshasa eller i motsatt riktning. Tidigare i år har det varit liknande situationer i området, besökare har hindrats och beväpnad polis har stått på post utmed vägen för att se till att milisgruppen inte kommer längre in i området. Personer som skulle besöka medarbetare i Maï Ndombe, har fått återvända till Kinshasa och göra nytt försök senare. Periodvis har det varit säkrare att ta sig fram landvägen, senare har floden varit att föredra.
Denna konflikt ligger i skuggan av våldet i östra Kongo. Mobondogruppens medlemmar tillhör Yakafolket, som ligger i fejd med Tekefolket. Dessa grupper har helt olika syn på vilket av de två folken skall ha rätten till landområden nära Kongofloden. Konflikten startade i juni 2022, som en motsättning mellan de två folken och har sedan dess ökat i omfattning. Det anges att gruppen vill utvidga sitt verksamhetsområde, österut och söderut i landet. De har härjat nära huvudstaden och även i Kongo Central, där de upptäcktes i september i år.
Samtidigt som denna konflikt ökar i omfattning, pågår förberedelser för val i december. Den provisoriska listan över godkända kandidater till presidentposten, består av alla som registrerat sig, 24 personer. En definitiv lista är utlovad senare. Redan pågår debatter om att ett antal av dessa kandidater inte kan vara valbara.
Förtroendet för nuvarande regering och valperioden i december, tycks vara minimalt.
onsdag 11 oktober 2023
Valproceduren
Nu finns mera information om de val som skall äga rum i december. Främst gällande valet av president för den kommande femårsperioden.
Det blev totalt 24 personer som anmält sin kandidatur till presidentposten. Av dessa 24 är tre kvinnor. Den nationella och oberoende valgruppen, CENI, skall nu gå igenom alla anmälningar. Den 19 oktober kommer en provisorisk lista över de som är godkända och den 19 november kommer den definitiva listan över de som är valbara.
Det blev totalt 24 personer som anmält sin kandidatur till presidentposten. Av dessa 24 är tre kvinnor. Den nationella och oberoende valgruppen, CENI, skall nu gå igenom alla anmälningar. Den 19 oktober kommer en provisorisk lista över de som är godkända och den 19 november kommer den definitiva listan över de som är valbara.
söndag 8 oktober 2023
Valtid
Landet går snart till val. Det skall väljas representanter på nationell -, provins - och kommunnivå. Representanter som skall styra och vara goda ledare. Även presidentval skall äga rum. Det är en tid som på olika sätt är en orostid i landet. Många uttrycker bristande förtroende för valorganisationen, medan andra ”inte orkar” och kanske avstår från att välja. Hur stort valdeltagandet blir kommer vi att få rapporter om efter valen.
Ikväll, då kontoret för registrering av presidentkandidater till valet 20 december i år stängs, finns 21 kandidater på listan! Enligt uppgift skall varje kandidat presentera en summa på 64 000 USD för att bli registrerad.
Till tidigare kända oppositionsledare, som kandiderar till presidentposten, har nu ytterligare kandidater tillkommit. Den kände läkaren, som fick Nobels fredspris 2018, registrerade sin kandidatur i tisdags den 3 oktober. En pastor i kyrkan “Louange” i Kinshasa registrerade i onsdags sin kandidatur. Han säger i en intervju, att det är Gud som har uppmanat honom att kandidera och att han själv inte hade såna tankar. ”Nu är det Guds tid och Gud vill verka i vårt land genom mig”. Han vill inte döma någon av de politiska ledarna och inte heller valproceduren. En annan kandidat som registrerade sin kandidatur samma dag, fördömde allt inom det politiska arbetet, som undanhåller befolkningen det stöd de behöver. Bland de 21 kandidaterna finns tre kvinnor. Och naturligtvis finns sittande president med på listan!
Då läkaren intervjuades av en fransk journalist, fick han frågan om det var möjligt att en förträfflig kirurg kan bli en förträfflig president. En fråga som var svår att besvara. Han vill bidra till att rädda sitt land och när civilbefolkningen gav honom den summa pengar som krävdes, kunde han inte säga nej.
Hur detta val skall avlöpa, om det alls blir ett val, är intressant att följa. Det har de senaste dagarna kommit fram ”bevis” för att de rykten som cirkulerade efter valet i december 2018, var sanna! Ryktet innehöll informationen att det inte var den nu sittande presidenten som fick flest röster, men en av oppositionsledarna. Samma ledare ställer upp även i årets val.
Ikväll, då kontoret för registrering av presidentkandidater till valet 20 december i år stängs, finns 21 kandidater på listan! Enligt uppgift skall varje kandidat presentera en summa på 64 000 USD för att bli registrerad.
Till tidigare kända oppositionsledare, som kandiderar till presidentposten, har nu ytterligare kandidater tillkommit. Den kände läkaren, som fick Nobels fredspris 2018, registrerade sin kandidatur i tisdags den 3 oktober. En pastor i kyrkan “Louange” i Kinshasa registrerade i onsdags sin kandidatur. Han säger i en intervju, att det är Gud som har uppmanat honom att kandidera och att han själv inte hade såna tankar. ”Nu är det Guds tid och Gud vill verka i vårt land genom mig”. Han vill inte döma någon av de politiska ledarna och inte heller valproceduren. En annan kandidat som registrerade sin kandidatur samma dag, fördömde allt inom det politiska arbetet, som undanhåller befolkningen det stöd de behöver. Bland de 21 kandidaterna finns tre kvinnor. Och naturligtvis finns sittande president med på listan!
Då läkaren intervjuades av en fransk journalist, fick han frågan om det var möjligt att en förträfflig kirurg kan bli en förträfflig president. En fråga som var svår att besvara. Han vill bidra till att rädda sitt land och när civilbefolkningen gav honom den summa pengar som krävdes, kunde han inte säga nej.
Hur detta val skall avlöpa, om det alls blir ett val, är intressant att följa. Det har de senaste dagarna kommit fram ”bevis” för att de rykten som cirkulerade efter valet i december 2018, var sanna! Ryktet innehöll informationen att det inte var den nu sittande presidenten som fick flest röster, men en av oppositionsledarna. Samma ledare ställer upp även i årets val.
lördag 16 september 2023
Ledares makt
Långt inne i regnskogen, nästan isolerad från omvärlden, finns en liten by i Kongo. I befolkningens tradition och historia, ingår att det skall finnas en byhövding. Byhövdingens makt är stor och han styr över folket i sin by. Han skall alltid ta emot besökare i byn, de skall komma till honom för att presentera sig och hälsa. Men det kan också, undantagsvis, hända att han går och hälsar på gäster. Regler för hur en ny hövding utses och hur en döende hövding skall skötas, är mycket strikta. Det finns också regler för hur han i vardagen skall få hjälp, mat och vatten, som någon i byn skall ge honom. En jägare alltid lämna en viss del av ett skjutet djur till hövdingen, det finns rutiner för allt som händer i hans närhet.
Så har detta hänt; efter att den sista hövdingen dog för några år sen, har ingen ny utsetts. Det har berättats att ingen av de som var valbara, ville åta sig uppdraget och så gick tiden utan att någon ny utsågs. I mina kontakter med byn, kan jag ana att det saknas någon som håller ordning på folket i byn. Ingen tycks vilja ta ansvar för att utföra de arbeten som måste göras i en by, för att folket skall må bra. Exempelvis har ingen gjort sin del av arbetet på den landningsbana som finns alldeles intill byn. Det har medfört att regnskogen tagit ett steg in på landningsbanan. Och när ett flygplan skulle landa där, bedömde piloten att det inte var tillräcklig bred landningsbana, den var inte heller tillräckligt lång. Så planet försvann med allt material och de två personer som skulle besöka byn.
Detta har ändå medfört att flera i befolkningen insett att ”nu måste vi arbeta på landningsbanan”! De inser att den hjälp som flög bort över deras huvuden, var en mycket viktig hjälp för dem alla. Och det otroliga har hänt, landningsbanan är nu i ett mycket fint skick. Vi tror att piloten nu kommer att kunna landa nästa gång.
Det är inte bara byhövdingen som saknas i byn. Pastorn i den protestantiska kyrkan i byn dog för några månader sen och någon ersättare finns inte för honom heller. Att en pastor saknas märks också i mina kontakter med byn. Jag får ett intryck av att alla är lite oroliga, känner sig osäkra på vad som gäller i olika situationer och inte tar ansvar för barnens fostran som tidigare.
En by saknar sin hövding och sin pastor och livet förändras. Det är ledare som saknas. Byinvånarna har inte förmågan att själva ta befäl över sin tillvaro, de är missbelåtna, men kan inte själva agera för att förändra situationen. Det finns ingen statsmakt som bryr sig om en liten by i regnskogen.
Detta får mig att fundera över en ledares roll i landet. Ledaren är enväldig, bestämmer utifrån gamla traditioner och ingen vågar protestera mot en ledare. Är detta något som alla har med sig från sin uppväxt, är detta något som regleras av kulturen? Kan det i sin tur förklara att landets politiska ledare tycks kunna göra vad de vill, utan att befolkningen protesterar? Alla är missnöjda, ingen har förtroende för ledarna, men ingen gör något för att förändra situationen. Detta beror förmodligen delvis på att så stor del av befolkningen inte har tillräckliga skolkunskaper.
Det här får mig att tro, att det viktigaste stöd som kan erbjudas befolkningen nu är utbildning. För alla, även befolkningen i små, isolerade byar.
Så har detta hänt; efter att den sista hövdingen dog för några år sen, har ingen ny utsetts. Det har berättats att ingen av de som var valbara, ville åta sig uppdraget och så gick tiden utan att någon ny utsågs. I mina kontakter med byn, kan jag ana att det saknas någon som håller ordning på folket i byn. Ingen tycks vilja ta ansvar för att utföra de arbeten som måste göras i en by, för att folket skall må bra. Exempelvis har ingen gjort sin del av arbetet på den landningsbana som finns alldeles intill byn. Det har medfört att regnskogen tagit ett steg in på landningsbanan. Och när ett flygplan skulle landa där, bedömde piloten att det inte var tillräcklig bred landningsbana, den var inte heller tillräckligt lång. Så planet försvann med allt material och de två personer som skulle besöka byn.
Detta har ändå medfört att flera i befolkningen insett att ”nu måste vi arbeta på landningsbanan”! De inser att den hjälp som flög bort över deras huvuden, var en mycket viktig hjälp för dem alla. Och det otroliga har hänt, landningsbanan är nu i ett mycket fint skick. Vi tror att piloten nu kommer att kunna landa nästa gång.
Det är inte bara byhövdingen som saknas i byn. Pastorn i den protestantiska kyrkan i byn dog för några månader sen och någon ersättare finns inte för honom heller. Att en pastor saknas märks också i mina kontakter med byn. Jag får ett intryck av att alla är lite oroliga, känner sig osäkra på vad som gäller i olika situationer och inte tar ansvar för barnens fostran som tidigare.
En by saknar sin hövding och sin pastor och livet förändras. Det är ledare som saknas. Byinvånarna har inte förmågan att själva ta befäl över sin tillvaro, de är missbelåtna, men kan inte själva agera för att förändra situationen. Det finns ingen statsmakt som bryr sig om en liten by i regnskogen.
Detta får mig att fundera över en ledares roll i landet. Ledaren är enväldig, bestämmer utifrån gamla traditioner och ingen vågar protestera mot en ledare. Är detta något som alla har med sig från sin uppväxt, är detta något som regleras av kulturen? Kan det i sin tur förklara att landets politiska ledare tycks kunna göra vad de vill, utan att befolkningen protesterar? Alla är missnöjda, ingen har förtroende för ledarna, men ingen gör något för att förändra situationen. Detta beror förmodligen delvis på att så stor del av befolkningen inte har tillräckliga skolkunskaper.
Det här får mig att tro, att det viktigaste stöd som kan erbjudas befolkningen nu är utbildning. För alla, även befolkningen i små, isolerade byar.
tisdag 1 augusti 2023
Att våga protestera
Det är i år 120 år sedan Erik Vilhelm Sjöblom dog, 40 år gammal, i byn Ikoko i nuvarande Demokratiska Republiken Kongo. Då hette landet ”Kongofristaten” och var den belgiske kungens personliga egendom. Den gåvan ”fick” Leopold II 1885 genom det beslut som togs i Berlinkonferensen då de europeiska ledarna delade på Afrika och ritade gränser på kartan med penna och linjal. Leopold II behöll denna gåva till 1908, då han tvingades lämna den till belgiska staten, p.g.a. misskötsel, något som Erik Vilhelm Sjöblom bidrog till att avslöja.
Erik Vilhelm Sjöblom föddes i Vittinge i Västmanland och var alltså svensk. Han beskrivs som en ”visselblåsare av Guds nåde”. Hur kom det sig att han reste till Kongo? Hur kom det sig att han brydde sig, påtalade det förskräckliga han såg och rapporterade, med risk för eget liv, till andra länder, om Leopold II:s våld mot befolkningen?
Han reste till Kongo som missionär. Han var den första svenska baptistmissionär som arbetat i Kongo, även om han formellt inte var anställd av svenska baptister, som vid den tiden ännu inte påbörjat arbete i landet. Han samarbetade med brittiska baptister och hans insats resulterade senare i att svenska baptister startade arbete i Belgiska Kongo.
Idag, 120 år senare, missköts landet fortfarande. Landet blev självständigt för 63 år sen och därefter har landets egna förmågor tagit över ansvar för arbetet inom alla områden. Allt blev inte bra efter självständigheten. Vi får dagligen rapporter om våldshandlingar inte bara i östra Kongo, men också i västra delen av landet. Kwamouthområdet är fortsatt ett mycket osäkert område. Detta trots löften och insatser av olika aktörer.
Vad bör göras? Kan vi göra något? Vem skall agera? Vad är orsakerna till allt det våld som fortsätter, till synes utan uppehåll? Vem kan svara? Måste vi ha svar på de frågorna?
Kan det finnas efterföljare till Sjöblom i dagens Kongo? Kan det finnas kongoleser som har samma mod, samma insikt och samma reaktionsförmåga som han hade för 120 år sedan? Kan de som har dessa egenskaper, för de finns, våga protestera och agera för en bättre ordning?
Det kan leda landet i positiv riktning. Det är landets enda hopp inför framtiden!
Erik Vilhelm Sjöblom föddes i Vittinge i Västmanland och var alltså svensk. Han beskrivs som en ”visselblåsare av Guds nåde”. Hur kom det sig att han reste till Kongo? Hur kom det sig att han brydde sig, påtalade det förskräckliga han såg och rapporterade, med risk för eget liv, till andra länder, om Leopold II:s våld mot befolkningen?
Han reste till Kongo som missionär. Han var den första svenska baptistmissionär som arbetat i Kongo, även om han formellt inte var anställd av svenska baptister, som vid den tiden ännu inte påbörjat arbete i landet. Han samarbetade med brittiska baptister och hans insats resulterade senare i att svenska baptister startade arbete i Belgiska Kongo.
Idag, 120 år senare, missköts landet fortfarande. Landet blev självständigt för 63 år sen och därefter har landets egna förmågor tagit över ansvar för arbetet inom alla områden. Allt blev inte bra efter självständigheten. Vi får dagligen rapporter om våldshandlingar inte bara i östra Kongo, men också i västra delen av landet. Kwamouthområdet är fortsatt ett mycket osäkert område. Detta trots löften och insatser av olika aktörer.
Vad bör göras? Kan vi göra något? Vem skall agera? Vad är orsakerna till allt det våld som fortsätter, till synes utan uppehåll? Vem kan svara? Måste vi ha svar på de frågorna?
Kan det finnas efterföljare till Sjöblom i dagens Kongo? Kan det finnas kongoleser som har samma mod, samma insikt och samma reaktionsförmåga som han hade för 120 år sedan? Kan de som har dessa egenskaper, för de finns, våga protestera och agera för en bättre ordning?
Det kan leda landet i positiv riktning. Det är landets enda hopp inför framtiden!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Bloggintresserade
Bloggarkiv
Om mig
- Agnetas Loggbok
- Jag har arbetat 17 år i DRK, i Mai Ndombe provinsen som missionär och läkare. Är nu bosatt i Ludvika. Jag har fortsatt kontakt med kollegor och vänner i DRK. Jag deltar i Equmeniakyrkans arbetsgrupp för hälsovård i Kongoländerna.