59 år av självständighet

Söndag den 30 juni – på dagen 59 år sen den konfliktfyllda självständigheten skapades! Och därefter tycks det som att alla dagar under dessa år varit konfliktfyllda för detta land.

Kinshasas guvernör hade i veckan meddelat att det var helt förbjudet med demonstrationer på självständighetsdagen. Lamuka, en samling av oppositionspartier, planerade en fredlig demonstration, bl.a. i Kinshasa och Goma. Marschen skulle vara en protest mot de värden som nu råder i landet och som förbiser mänskliga rättigheter och som även invalidiserat 20 valda till konstitutionsdomstolen. Ledare för gruppen, med Martin Fayulu i spetsen, försökte trotsa förbudet. Det fick polisen att använda sig av tårgas och även av knivar, då de skar sönder bildäcken till två bilar, som inte ville respektera förbudet!

I Goma dödades en civil person i samband med försök till demonstrationer och polisens ingrepp. Demonstrationerna avslutade efter en kort tid där. Från övriga landet, finns inget rapporterat om vad som hänt denna dag.

Martin Fayulu sa i sitt tal till medlemmarna, ”Titta på vår president, han har helt ändrat sin attityd och ton till landets medborgare, sen han blev president! Vårt land är ett land utan medborgerliga rättigheter!”

Presidenten å sin sida, sa i ett tal inför den 30 juni, ”Jag känner mig inte som en marionett”. Just en sådan syn på sig själv, kanske är ett uttryck för hur väl den som håller presidenten som sin marionett, har lyckats???

Vem som är marionett och vem som styr från kulisserna, kan man aldrig veta med säkerhet. Men det vi kan veta och det vi ser och får rapporter om, det är att folket lider, att medborgarna inte har tillgång till hälsovård eller undervisning.

Som alla nu vet, pågår det en Ebola epidemi i nordöstra delen av landet. Den bröt ut i augusti och är ännu inte under kontroll. Statistik den 26 juni anger följande; 2284 fall är upptäckta och av dem har 1540 dött. Fortsatt är det ca 2/3 av fallen som dör. Man kan spekulera över varför epidemin pågår fortfarande. Det saknas ekonomiska medel för att bekämpa den enligt WHO:s planering. Olika länder har lovat bidra, men bidragen uteblir. Folket i området är inte vana vid hälsovård och förstår sig inte på varför de just nu kan se alla dessa sjukvårdare och läkare i sitt område! Folket tror inte på "pratet om virus", de tror snarare att personalen smittar dem, då de blir vaccinerade. Virus är ett okänt begrepp för dem. Det som är känt för dem, är tron på ndoki och andemakter. Den sjukvårdspersonal som deltar i arbetet, är utsatta för hot från andra i området. Sjukvårdarna och deras familjer hotas och trakasseras. Det har fått till följd att barnen i familjen inte får veta vad någon av deras föräldrar arbetar med, om de är sjukvårdare! Och naturligtvis lämnar några sitt arbete p.g.a. hoten.

Skulle detta vara omöjligt att komma till rätta med? Nej, det kan det inte vara om viljan finns! Det är bristen på vilja att bidra till sitt folks bästa, som är det stora hindret och hotet inför framtiden.

De som deltog i festen den 30 juni 1960, kan väl knappast ha tänkt sig en sådan framtid för landet?

(Bilden kommer via sociala medier i USA och kongoleser där! I Kinshasa har den inte synts till!)

Ebolaepidemin nu i Uganda!

Igår, den 11 juni, rapporterade hälsovårdsministeriet i Uganda att ett fall av Ebola identifierats. Det var en 5 årig kille, som tillsammans med sin mor återvände från Kongo den 10 juni, där de deltagit i begravningen av killens morfar. Hans pappa är från Uganda och de återvände alltså hem. Redan strax efter ankomsten blev han sjuk, kräktes blod, blödde från näsan och hade blod i urin och avföring, ont i muskler och var allmänt sjuk. Han fördes till sjukhus och det konstaterades att han hade Ebola virus i blodet. Hans mor och en släkting fördes till sjukhus dagen därpå, med symptom som kan vara uttryck för Ebola. Prover är tagna men man väntar på svar. Totalt har 8 personer, som varit i kontakt med mor och son, nu isolerats och följs upp noggrant. Den 5 årige killen dog tidigt i morse, den 12 juni.

Nu vidtas ytterligare åtgärder i Uganda för att bekämpa Ebolavirusets spridning.

Kongo har nu, den 10 juni, identifierat 2071 fall av Ebola, varav 1396 har dött. Av de insjuknade är 58 % kvinnor, 29 % är barn och hälsovårdspersonal utgör 6 % av fallen. Antalet nya fall per vecka tycks nu minska något.

Det rapporteras också om en mässlingsepidemi i Kongo! Hälsovårdsministern rapporterar att sedan januari i år, har man identifierat 87 000 fall av mässling, varav ca 1500 har dött. Den belgiska delen av Läkare utan gränser deltar i bekämpningen av mässling. Ansvarig belgare anger att orsaken till denna epidemi är oregelbunden distribution av vaccin och därmed också en oregelbunden vaccinering av barn. Bidragande faktorer är också svårigheter att respektera kylkedjan, (vaccinet förstörs om det inte förvaras kallt), konflikter i olika delar av landet och interna flyktingar, som inte ingår i någon hälsovårdsaktivitet på de platser dit de kommer. Det nämns också att människors ovana att få del av vaccinationer, bidrar till rädsla och detta öppnar vägen för olika epidemier.

Återigen kan vi konstatera att de förebyggande hälsovårdsinsatserna är oerhört viktiga! Och att ett väl fungerande vaccinationsprogram är av stort värde! I ett sådant program ingår regelbunden distribution av vaccin, möjlighet att förvara vaccinet kallt hela vägen, från förrådet i Kinshasa till barnet i den lilla isolerade byn. De faktorerna är avgörande för hur vi kan lyckas att mota epidemierna i ett tidigt skede!

Politiken lamslagen! – Folket lider! – Virus lever vidare!

Så har äntligen Etienne Tshisekedi blivit begravd. Kroppen kom till Kinshasa onsdag 29 maj och begravningen ägde rum lördag 1 juni. Det fanns möjlighet för folket i Kinshasa att ge uttryck för sin vördnad och sorg, de dagar han låg på ”lit de parad” i huvudstaden på ”Stade de Martyres”. Därefter fördes kistan till familjens privata gravvalv i Nsele, där de äger ett område. Ett antal ledare för grannländerna deltog i ceremonierna; Kongo Brazzavilles Sassou Ngouesso, Angolas Lourenco, Togos Gnassingbè och Guineas Condé fanns närvarande.

Samtal och förhandlingar om ministerposterna, främst mellan presidentens grupp och Kabilas, tycks pågå. Men någon gemensam syn på en kommande regering finns inte. Bemba har annonserat att han kommer att återvända till Kongo den 23 juni. Hans partirepresentant anger att orsaken är att han behövs för att stödja Lamuka, den oppositions gruppering, som formats av Martin Fayulu, Jean-Pierre Bemba, Moïse Katumbi, Freddy Matungulu och Adolphe Muzito. Katumbi och Fayulu uppges besöka olika större städer i landet för att få flera sympatisörer och det rapporteras ibland om deras uttalanden och synpunkter på landets president. Ingen regering i sikte!


Ebolaepidemin fortsätter att oroa landets hälsovårdsansvariga och även WHO:s generalsekreterare. Den 4 juni var antalet diagnostiserade fall 2008, varav 1346 har dött. Totalt hade ca 130 000 blivit vaccinerade fram till juni månad. Man kan ana hur statistiken skulle ha sett ut om inte vaccinet hade använts!

Andra virus orsakar av och till sjukdomsfall i mindre eller större skala. Sedan några månader finns ett ökat antal personer som insjuknat med symptom på smitta av Chikungunya viruset. Även i grannlandet Kongo Brazzaville rapporteras om flera fall. Symptomen förväxlas lätt med dengue feber eller zika sjukdomen. Ingen av dessa sjukdomar är ”roliga” att få. I jämförelse mellan de sjukdomar man kan drabbas av i Kongo, är chikungunya oändligt mycket värre att ha, än malaria attacker flera gånger om dagen, enligt en drabbad svensk! Det finns ingen direkt behandling, utöver symptomatisk. Dessa utbrott brukar vanligtvis ”självdö” efter en tid. Men för de som smittats och utvecklat symptom, är det en liten tröst! I Kinshasa rapporteras nu att ett stort antal västerlänningar insjuknat. Genomgången infektion anses ge immunitet.

Hur skall det någonsin kunna vända för Kongo? Jag ställde den frågan nyligen till kongoleser på besök i Sverige. ”Folket kommer att gå ut på gatorna och visa sitt missnöje”, var svaret. När? Hur? Undrar man! Alla vet att den nyligen avgångne presidenten, som fortsatt styr i kulisserna, har armén i sina händer. Då är det inte lätt att gå ut på gatan och protestera!