Sedan en vecka befinner sig Bosco Ntaganda i förvar hos ICC i Haag. De första förhören ägde rum i tisdags, 26 mars. Han förklarade sig oskyldig till alla anklagelser, men avbröts av domaren då han började med sitt försvarstal. Arbetsordningen tillåter inte att han redan nu håller detta tal.
FN:s Säkerhetsråd diskuterar just nu möjligheten att förstärka sin närvaro i Kongo. Den grupp som nu finns där, Monusco, har som uppgift att försvara civila, men inte uppdraget att delta i strider. Nu överväger FN att sända en speciell insatsstyrka, på ca 2500 soldater, som skall bekämpa de beväpnade grupperna i östra Kongo.
I Equateur provinsen, norr om Mai Ndombe distriktet, är 40 av provinsens 69 hälsozoner smittade med mässling. Under perioden januari – mars i år, har mer än 10500 barn under 5 års ålder diagnostiserats med mässling och av dem har 198 dött. Detta visar hur värdefullt det är med ett välorganiserat vaccinationsarbete, liknande det som finns i Mai Ndombe distriktet!
Kyrkorna i Kongo förbereder sig för att fira påsk.
Krig, våld och sjukdomar är en verklighet och finns i allas tillvaro.
Det vi gör, kan lätta bördan för barn och vuxna.
torsdag 28 mars 2013
tisdag 19 mars 2013
Ett steg i vilken riktning ?
Igår, måndag den 18 mars 2013, skall ledaren för rebellgruppen M23, generalen Bosco Ntaganda, ha anmält sig på USA:s ambassad i Kigali. Innan denna nyhet nådde världen, hade rykten florerat om att M23 gruppen gått över gränsen till Rwanda. Det anges att strider uppstått inom M23 gruppen och att detta skulle vara orsaken.
Den aktuella planen är nu att han skall föras över till Haag och den internationella brottsmåldomstolen, ICC, som efterlyst honom sedan flera år för krigsbrott och brott mot mänskligheten, brott begångna i Ituri mellan åren 2002 - 2003. Han anses vara den person som haft störst inflytande på och mest bidragit till instabiliteten i östra Kongo. En talesman för ICC anger att de har kontakt med ”relevanta auktoriteter” för att ordna med transporten från Kigali till Haag av den efterlyste Bosca Ntaganda. En svårighet är dock att vare sig USA eller Rwanda har signerat det s.k. ”Rom avtalet”, som togs fram 2002 då den internationella brottsmåldomstolen infördes.
Det finns många frågor kring denna nyhet; kommer han verkligen att föras över till Haag, kommer han att finnas kvar i Rwanda utan andra åtgärder, kommer en annan militär att ta över ledarskapet för M23? Människor i östra Kongo uttrycker tvivel och vågar inte tro att detta är ett fredsalternativ.
Skall detta nu ge större möjlighet till fred i Kongo?
Eller är det ytterligare ett drag som inte innehåller någon substans för verklig fred?
Den aktuella planen är nu att han skall föras över till Haag och den internationella brottsmåldomstolen, ICC, som efterlyst honom sedan flera år för krigsbrott och brott mot mänskligheten, brott begångna i Ituri mellan åren 2002 - 2003. Han anses vara den person som haft störst inflytande på och mest bidragit till instabiliteten i östra Kongo. En talesman för ICC anger att de har kontakt med ”relevanta auktoriteter” för att ordna med transporten från Kigali till Haag av den efterlyste Bosca Ntaganda. En svårighet är dock att vare sig USA eller Rwanda har signerat det s.k. ”Rom avtalet”, som togs fram 2002 då den internationella brottsmåldomstolen infördes.
Det finns många frågor kring denna nyhet; kommer han verkligen att föras över till Haag, kommer han att finnas kvar i Rwanda utan andra åtgärder, kommer en annan militär att ta över ledarskapet för M23? Människor i östra Kongo uttrycker tvivel och vågar inte tro att detta är ett fredsalternativ.
Skall detta nu ge större möjlighet till fred i Kongo?
Eller är det ytterligare ett drag som inte innehåller någon substans för verklig fred?
fredag 1 mars 2013
Fredsavtal?
Så har ytterligare ett fredsavtal signerats för att garantera fred för Kongos folk. Den 24 februari 2013 signerades avtalet i Addis Abeba, Etiopiens huvudstad. Alla parter som påverkar freden i Kongo, har tyvärr inte signerat. Det är länder som signerat, inte rebeller.
Dagens Nyheter, Sändaren och Dagen har denna vecka uppmärksammat avtalet, men med olika tolkningar av möjligheten att det kommer att skapa fred. Dagens första sida; "Stor misstro mot fredsavtal i Kongo". Sändarens första sida; "Kongo-Kinshasa skriver under för freden" och ett foto av landets president Joseph Kabila, då han signerar. Inne i tidningen anger Sändaren; "Fredsavtal för Kongo-Kinshasa framgång för FN". Dagens Nyheter har rubriken inne i tidningen; "Elva stater skrev på om Kongo", och håller en kritisk attityd till avtalet.
De länder som signerat är följande; Rwanda, Uganda, Tanzania, Sydsudan, Centralafrikanska republiken, Zambia, Sydafrika, Angola, Kongo-Brazaville, Burundi och Kongo-Kinshasa. De 11 länderna har med detta avtal förbundit sig till att inte ge stöd till rebeller eller överträda gränser, alltså inte beträda ett annat lands område.
Det har tolkats som ”diplomatisk list” att så många länder signerat, för att dölja vilka länder det egentligen handlar om; Rwanda och Uganda, som utpekats i FN rapporter som stödjare av rebellgruppen M23.
Det ser ut som att människor i Europa och USA förleds att tro på signerade fredsavtal i Afrika. Afrikanerna själva uttrycker stora tvivel, även denna gång!
Storbritanniens f.d. premiärminister Tony Blair, gjorde häromdagen ett intressant uttalande i BBC; han tog Rwanda i försvar och menade att det var fel, att som ett antal länder gjort, dra in bistånd till Rwanda eftersom landet utpekats som en av parterna i den pågående konflikten i Kongo. Frågan är vilka kontakter, vilka samtal han fört för att komma fram till den ståndpunkten?
Att det nyligen signerade avtalet inte har någon effekt på freden i Kongo, märks av de strider som pågått idag, den 1 mars, i Nord Kivu. Drygt 4000 civila har flytt över gränsen till Uganda efter att strider utbrutit i närheten av staden Bunagana. Det var efter att en politisk ledare för rebellgruppen M23 sparkats,vilket resulterade i att strider uppstod mellan de två rivaliserande grupperna inom M23. Även i Nyongera, 72 km norr om Goma i Nord Kivu har strider pågått idag. Där är det strid mellan en Maï-Maï grupp och MPA gruppen (Mouvement Populaire d’Autodéfense). Ett tiotal döda har rapporterats.
Så – vad skall till för att få stopp på dessa rebeller och de som ger stöd till dem?
Dagens Nyheter, Sändaren och Dagen har denna vecka uppmärksammat avtalet, men med olika tolkningar av möjligheten att det kommer att skapa fred. Dagens första sida; "Stor misstro mot fredsavtal i Kongo". Sändarens första sida; "Kongo-Kinshasa skriver under för freden" och ett foto av landets president Joseph Kabila, då han signerar. Inne i tidningen anger Sändaren; "Fredsavtal för Kongo-Kinshasa framgång för FN". Dagens Nyheter har rubriken inne i tidningen; "Elva stater skrev på om Kongo", och håller en kritisk attityd till avtalet.
De länder som signerat är följande; Rwanda, Uganda, Tanzania, Sydsudan, Centralafrikanska republiken, Zambia, Sydafrika, Angola, Kongo-Brazaville, Burundi och Kongo-Kinshasa. De 11 länderna har med detta avtal förbundit sig till att inte ge stöd till rebeller eller överträda gränser, alltså inte beträda ett annat lands område.
Det har tolkats som ”diplomatisk list” att så många länder signerat, för att dölja vilka länder det egentligen handlar om; Rwanda och Uganda, som utpekats i FN rapporter som stödjare av rebellgruppen M23.
Det ser ut som att människor i Europa och USA förleds att tro på signerade fredsavtal i Afrika. Afrikanerna själva uttrycker stora tvivel, även denna gång!
Storbritanniens f.d. premiärminister Tony Blair, gjorde häromdagen ett intressant uttalande i BBC; han tog Rwanda i försvar och menade att det var fel, att som ett antal länder gjort, dra in bistånd till Rwanda eftersom landet utpekats som en av parterna i den pågående konflikten i Kongo. Frågan är vilka kontakter, vilka samtal han fört för att komma fram till den ståndpunkten?
Att det nyligen signerade avtalet inte har någon effekt på freden i Kongo, märks av de strider som pågått idag, den 1 mars, i Nord Kivu. Drygt 4000 civila har flytt över gränsen till Uganda efter att strider utbrutit i närheten av staden Bunagana. Det var efter att en politisk ledare för rebellgruppen M23 sparkats,vilket resulterade i att strider uppstod mellan de två rivaliserande grupperna inom M23. Även i Nyongera, 72 km norr om Goma i Nord Kivu har strider pågått idag. Där är det strid mellan en Maï-Maï grupp och MPA gruppen (Mouvement Populaire d’Autodéfense). Ett tiotal döda har rapporterats.
Så – vad skall till för att få stopp på dessa rebeller och de som ger stöd till dem?
fredag 1 februari 2013
Något händer i Sverige!
I ett pressmeddelande från UD, 2013-01-31, anges att ”Regeringen har i dag inrättat en kommitté i form av en expertgrupp som ska utvärdera och analysera Sveriges internationella bistånd. Expertgruppen ska bidra till att bredda och fördjupa regeringens underlag om biståndet”. Denna nya expertgrupp ersätter den tidigare myndigheten och gruppen SADEV, som Gunilla Carlsson tidigare upplöste.
Vidare anges i pressmeddelandet: ”Expertgruppens uppdrag är att beställa, sammanställa, genomföra och kommunicera utvärderingar, analyser och studier om biståndets genomförande, resultat och effektivitet. Expertgruppen kommer att ha en oberoende och självständig ställning. Verksamheten kommer att inledas omedelbart".
Expertgruppen är sammansatt av en ordförande, Lars Heikensten, en vice ordförande, Eva Lindström och 8 ledamöter, 4 kvinnor och 4 män. En av ledamöterna är den numera välkände professorn i internationell hälsa, Hans Rosling. De övriga ledamöterna utgörs av kunniga inom ekonomi, inom framtidsstudier, en är sakkunnig på RFSU, en f.d. ambassadör, en statsvetare och en tidigare utvärderingschef på Sida.
En av DN:s journalister intervjuade Hans Rosling tidigare i år och 2013-01-17 fanns intervjun publicerad i tidningen under rubriken ”Man kan inte äta rösträtt”. Artikeln avslutas med följande synpunkt: ”Bistånd, säger Hans Rosling, utgår från de rika ländernas föreställningar och inte från de fattigaste ländernas behov. Det är jättebra med demokrati och mänskliga rättigheter. Men för de fattigaste är mat viktigare”.
Vi får hoppas att Hans Rosling kan få övriga ledamöter i den nya expertkommittén att acceptera den synen. Om det är möjligt, finns det hopp för Sveriges bistånd!
I Svenska Dagbladet fanns en intressant artikel på kultursidorna, 2013-01-22, med rubriken ”Världens största krig är osynligt i medierna”. Journalisten utgår från en akademisk studie från 2008: Virgil Hawkins ”Stealth conflicts”. Hawkins är docent vid Osaka School of international public policy. Hawkins skriver: ”Den dödligaste konflikt som världen har upplevt på mer än femtio år, en konflikt som involverar trupper från nio länder, som spänner över ett slagfält lika stort som Västeuropa och som har resulterat i mer än fem miljoner döda har omvärlden knappt tagit någon notis om.” Den svenska journalisten undrar om någon kan gissa vilken konflikt han menar, eftersom han själv inte kunde det? Svaret är konflikten i Demokratiska republiken Kongo! ”I början av boken har Hawkins ritat upp ett diagram som är svårt att glömma efter att man sett det: de senaste årens krig och konflikter rankade efter antal döda. Det visar en annan värld än den vi är bekanta med från tidningarnas utrikessidor. Överlägset störst är kriget i Kongo. Därefter kommer Sudan, Angola, Rwanda, Afghanistan, Somalia och Irak. På sista plats (och det är förstås ingen slump att Hawkins har valt att sluta just där) kommer Israel-Palestina. Större än Israel-Palestina är bland annat konflikterna i Kashmir, Colombia, Sri Lanka, Filippinerna, Tadzjikistan, Peru, Burma och Nepal – hur mycket har vi fått läsa om dem”?
Det känns bra att få sina synpunkter bekräftade! Hur många gånger har jag inte klagat på media som är tysta då det gäller Kongo?
Skall vi nu våga tro att det skall bli någon förändring gällande biståndet och medias bevakning av Kongo? Kanske – om vi frågar mera!
Vidare anges i pressmeddelandet: ”Expertgruppens uppdrag är att beställa, sammanställa, genomföra och kommunicera utvärderingar, analyser och studier om biståndets genomförande, resultat och effektivitet. Expertgruppen kommer att ha en oberoende och självständig ställning. Verksamheten kommer att inledas omedelbart".
Expertgruppen är sammansatt av en ordförande, Lars Heikensten, en vice ordförande, Eva Lindström och 8 ledamöter, 4 kvinnor och 4 män. En av ledamöterna är den numera välkände professorn i internationell hälsa, Hans Rosling. De övriga ledamöterna utgörs av kunniga inom ekonomi, inom framtidsstudier, en är sakkunnig på RFSU, en f.d. ambassadör, en statsvetare och en tidigare utvärderingschef på Sida.
En av DN:s journalister intervjuade Hans Rosling tidigare i år och 2013-01-17 fanns intervjun publicerad i tidningen under rubriken ”Man kan inte äta rösträtt”. Artikeln avslutas med följande synpunkt: ”Bistånd, säger Hans Rosling, utgår från de rika ländernas föreställningar och inte från de fattigaste ländernas behov. Det är jättebra med demokrati och mänskliga rättigheter. Men för de fattigaste är mat viktigare”.
Vi får hoppas att Hans Rosling kan få övriga ledamöter i den nya expertkommittén att acceptera den synen. Om det är möjligt, finns det hopp för Sveriges bistånd!
I Svenska Dagbladet fanns en intressant artikel på kultursidorna, 2013-01-22, med rubriken ”Världens största krig är osynligt i medierna”. Journalisten utgår från en akademisk studie från 2008: Virgil Hawkins ”Stealth conflicts”. Hawkins är docent vid Osaka School of international public policy. Hawkins skriver: ”Den dödligaste konflikt som världen har upplevt på mer än femtio år, en konflikt som involverar trupper från nio länder, som spänner över ett slagfält lika stort som Västeuropa och som har resulterat i mer än fem miljoner döda har omvärlden knappt tagit någon notis om.” Den svenska journalisten undrar om någon kan gissa vilken konflikt han menar, eftersom han själv inte kunde det? Svaret är konflikten i Demokratiska republiken Kongo! ”I början av boken har Hawkins ritat upp ett diagram som är svårt att glömma efter att man sett det: de senaste årens krig och konflikter rankade efter antal döda. Det visar en annan värld än den vi är bekanta med från tidningarnas utrikessidor. Överlägset störst är kriget i Kongo. Därefter kommer Sudan, Angola, Rwanda, Afghanistan, Somalia och Irak. På sista plats (och det är förstås ingen slump att Hawkins har valt att sluta just där) kommer Israel-Palestina. Större än Israel-Palestina är bland annat konflikterna i Kashmir, Colombia, Sri Lanka, Filippinerna, Tadzjikistan, Peru, Burma och Nepal – hur mycket har vi fått läsa om dem”?
Det känns bra att få sina synpunkter bekräftade! Hur många gånger har jag inte klagat på media som är tysta då det gäller Kongo?
Skall vi nu våga tro att det skall bli någon förändring gällande biståndet och medias bevakning av Kongo? Kanske – om vi frågar mera!
söndag 13 januari 2013
Kongo år 2013:
Som planerat startade förhandlingarna mellan Kongos regering och rebellgruppen M23 den 4 januari. Det gick dock inte utan protester och dessa fortsätter ännu idag. M23 krävde, att regeringen skulle skriva under ett eld upphör avtal, för att rebellgruppen skulle vara villig till fortsatta samtal. Men regeringen ville inte signera ett sådant dokument. M23 skrev då själva under ett avtal! Det senaste som krånglat till processen är att oppositionen nu kräver att få vara med i samtalen. Företrädare för oppositionspartierna anser att regeringen och M23 inte har den helhets syn som krävs för att skapa fred i området.
Den kollega, som utsattes för ett mordförsök i sitt hem i Bukavu, Södra Kivu provinsen, i slutet av oktober 2012, kommer att i morgon, den 14 januari, återvända till sitt hem och arbetsplatsen Panzi sjukhuset. I en presskonferens i lördags, 12 januari, informerade kollegor till honom på sjukhuset om denna plan. Kollegor och Dr Mukwege själv, förväntar sig att kongolesiska staten garanterar hans säkerhet. Guvernören har lovat att ställa en vaktstyrka till hans förfogande.
De tre senaste veckorna har mer än 400 flyktingar från Centralafrikanska Republiken anlänt till Bondo, som ligger drygt 500 km norr om Kisangani i Orientale provinsen. Ingen hjälporganisation eller statlig myndighet erbjuder dem hjälp. En del av dem har erbjudits hjälp från lokalbefolkningen, men de flesta försöker klara sig på egen hand.
Det nya året startar något osäkert!
Den kollega, som utsattes för ett mordförsök i sitt hem i Bukavu, Södra Kivu provinsen, i slutet av oktober 2012, kommer att i morgon, den 14 januari, återvända till sitt hem och arbetsplatsen Panzi sjukhuset. I en presskonferens i lördags, 12 januari, informerade kollegor till honom på sjukhuset om denna plan. Kollegor och Dr Mukwege själv, förväntar sig att kongolesiska staten garanterar hans säkerhet. Guvernören har lovat att ställa en vaktstyrka till hans förfogande.
De tre senaste veckorna har mer än 400 flyktingar från Centralafrikanska Republiken anlänt till Bondo, som ligger drygt 500 km norr om Kisangani i Orientale provinsen. Ingen hjälporganisation eller statlig myndighet erbjuder dem hjälp. En del av dem har erbjudits hjälp från lokalbefolkningen, men de flesta försöker klara sig på egen hand.
Det nya året startar något osäkert!
måndag 31 december 2012
Årets sista dag!
GOTT NYTT ÅR 2013!
Inför ett nytt år går mina tankar till alla människor i Kongo, till alla de som i denna stund får behandling för exempelvis en kraftig malaria attack, för en svår tuberkulos eller annan sjukdom. Men tankarna går också till alla de i Kongo som i denna stund inte har tillgång till den vård de behöver; de som har flera mil till närmaste sjukvårdare, de som har nära till sjukhus, men inte har pengar att betala vården med. Tankarna går också till alla de, som lever i stor osäkerhet och rädsla för nya attacker från rebeller. Så går också mina tankar till all den sjukvårdspersonal som gör ett fantastiskt arbete; i isolerade byar och långt från civilisationen och till dem som arbetar i städer och organiserar olika sjukvårdsinsatser för hela det stora landet Kongo! Och naturligtvis går mina tankar till goda vänner, som jag har regelbunden kontakt med!
Vad nästa år kommer att innebära för Kongo, eller för andra av världens länder, vet vi inte mycket om dessa sista timmar av 2012! En sak är säker; freden är mycket känslig och lättsårad. Minsta attack får den att falla ihop. Vi har alla ett ansvar för att bevara freden i världen; genom våra tankar och handlingar, genom små eller stora insatser. Det viktiga är att vi gör vad som förväntas av oss!
Med en blomma från Kinshasa, lika känslig som freden i världen, önskar jag alla läsare ett Gott Nytt År.
söndag 23 december 2012
Julefrid?
Sedan början av december månad har Ugandas president försökt bidra till att samtal mellan M23 och Kongos regering påbörjas. Förhandlingar mellan representanter för det två parterna har ägt rum i Kampala. M23 har varit mycket tydliga med sina krav och på ett arrogant sätt förmedlat sin syn på regeringen. Slutligen signerade båda parter ett dokument, den 18 december, där de gav sitt godkännande till vilka frågor som skall behandlas. Detta dokument innehåller 22 punkter och det anges att man skall ”gå tillbaka” till den överenskommelse som signerades 2009-03-23. M23 anser att regeringen inte följer den överenskommelsen, vilket är grunden för deras namn.
Vad som slutligen medverkat till att denna överenskommelse nu signerats och att M23 mildrat sin attityd, kan man spekulera över. Kan ett telefonsamtal mellan USA:s president Obama och Rwandas president Kagame haft inverkan? Kanske.
”Den gamle” Tshisekedi, ledaren för oppositionspartiet UDPS har uttalat sig mot valet av plats för dessa förhandlingar. Han anser att eftersom det är en intern kris skall samtalen föras i Kinshasa.
Förhandlingarna avslutades för ett jul- och nyårsuppehåll den 21 december och skall återupptas den 4 januari.
En annan faktor har tillstött; maï-maï milis har anslutit sig till regeringssoldaterna. Motivet; för att bidra till att skapa fred.
Trots alla samtal och omgrupperingar lever folket i östra Kongo i stor oro. Det finns ingen garanti om säkerhet för dagen.
Julens budskap behövs idag, i Kongo och utöver hela vår värld!
Vad som slutligen medverkat till att denna överenskommelse nu signerats och att M23 mildrat sin attityd, kan man spekulera över. Kan ett telefonsamtal mellan USA:s president Obama och Rwandas president Kagame haft inverkan? Kanske.
”Den gamle” Tshisekedi, ledaren för oppositionspartiet UDPS har uttalat sig mot valet av plats för dessa förhandlingar. Han anser att eftersom det är en intern kris skall samtalen föras i Kinshasa.
Förhandlingarna avslutades för ett jul- och nyårsuppehåll den 21 december och skall återupptas den 4 januari.
En annan faktor har tillstött; maï-maï milis har anslutit sig till regeringssoldaterna. Motivet; för att bidra till att skapa fred.
Trots alla samtal och omgrupperingar lever folket i östra Kongo i stor oro. Det finns ingen garanti om säkerhet för dagen.
Julens budskap behövs idag, i Kongo och utöver hela vår värld!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Bloggintresserade
Bloggarkiv
Om mig
- Agnetas Loggbok
- Jag har arbetat 17 år i DRK, i Mai Ndombe provinsen som missionär och läkare. Är nu bosatt i Ludvika. Jag har fortsatt kontakt med kollegor och vänner i DRK. Jag deltar i Equmeniakyrkans arbetsgrupp för hälsovård i Kongoländerna.
