Så uttrycker sig en vän i ett mail idag. ”Många strejkar och det är komplicerat då regeringen inte är kapabel att lösa frågorna. Exempelvis strejkar lärarna vid de officiella universiteten sedan tre månader tillbaka. Vi närmar oss nu den kritiska punkten, vad gäller den sociala krisen, och allt kan hända”.
Nyhetssidorna förmedlar information om presidentens framträdanden, både under en fredskonferens i Kasaï och i FN:s generalförsamling. Han lovar att val skall ordnas, han anger att han är den enda som kan garantera fred och stabilitet i landet, han bedyrar att de skyldiga till mordet på de två FN tjänstemännen i mars månad, skall bestraffas och han har, enligt journalisterna, anlagt en ”image” av en klok man! Representanter för oppositionen fanns också på plats i New York för att lyfta presidentens agerande i hemlandet.
Oppositionen har höjt rösten och anger att det inte kan bli tal om att presidenten skall sitta kvar efter 2017. Något sådant kommer inte att accepteras, även om val inte äger rum innan 31 december 2017. Men, informerar andra, överallt i Kongo finns Kabila trogna soldater, som utan tvivel kommer att strida för hans sak vid behov.
När senatens arbetsperiod startade den 15 september, ansåg ordförande, Léon Kengo wa Dondo, att en valkalender, som accepteras av alla, inom kort måste presenteras. Han uppmanade också regeringen att ställa alla medel till förfogande, för att val skall kunna genomföras.
Så protesterar man i Kinshasa mot införandet av nya pass. De gamla passen, utan chips, blir ogiltiga den 16 oktober. För att få ett nytt pass, med chips, är det lång väntetid och de kostar ca 200 USD. Kongoleser bosatta utanför Kongo, kommer sannolikt inte att hinna skaffa de nya, innan ett val ordnas. Och för att rösta skall man visa sin identitet, detta sker med pass för utlands boenden. Protester både i och utanför Kongo!
Vilken behandling krävs för att detta stora land skall tillfriskna??
tisdag 26 september 2017
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggintresserade
Bloggarkiv
Om mig
- Agnetas Loggbok
- Jag har arbetat 17 år i DRK, i Mai Ndombe provinsen som missionär och läkare. Är nu bosatt i Ludvika. Jag har fortsatt kontakt med kollegor och vänner i DRK. Jag deltar i Equmeniakyrkans arbetsgrupp för hälsovård i Kongoländerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar