Att våga hoppas, då hela tillvaron fylls av våld, rebeller, maktkamp, döda och sårade, är något av ett mirakel! Den senaste tiden har nyheter om och från Kongo varit dystra. Igår pratade jag med två av mina vänner i Kongo, båda gav uttryck för att de bärs av ett hopp!
Läkarkollegan, som nyss avslutat sina specialiststudier i Kinshasa, förbereder återresan till Mimia. Mimia ligger ”bortom alla floder och vägar”, långt inne i regnskogen. Det är nästan omöjligt att ta sig dit annat än per flyg eller via floden. Där finns ett sjukhus, som erbjuder befolkningen vård och behandling. Han uttryckte att han nu återvänder till det område, där han måste lyfta sin motorcykel över nedfallna träd, varje gång han besöker hälsocenter i området. Jag har själv arbetat där, så jag vet vad han pratar om och nu skall återvända till. Men han vill återvända! Han vill erbjuda folket en närvaro, som garanterar god vård och omsorg. Han vill försöka, ännu en gång, få folket att hoppas och bidra med sin kunskap och kompetens, för att bygga ett hållbart samhälle inne i regnskogen! När jag träffade honom för några år sen, pratade vi om svårigheterna att arbeta i området. Hans slutsats var denna: ”Om man inte älskar det här folket, kan man inte göra något för dem”!
Mannen, som är engagerad för samhällets utveckling och människornas rättigheter. Han berättade om att han nu är aktiv i ett politiskt parti, naturligtvis ett oppositionsparti, som också innehar en ministerpost. Hans engagemang i politiken grundar sig på tanken att ”vi måste presentera andra synsätt än regeringens, andra värderingar och villkor”. Det kan, enligt denne man, medföra en förändring på sikt! Naturligtvis har han rätt! Men det är ett komplicerat uppdrag han gett sig in i! Risken för det parti som blir populärt, är stor; den att bli måltavla för sittande regerings ilska.
Så små uttryck för hopp i detta kaos! Men så viktiga för människorna i Kongo! Och även för oss; så vi kan se och tro på att insatser är viktiga och lönar sig! Att resultat nås. Att rättigheter blir verkligheter för människorna i Kongo!
Vi får delta i detta hoppets protest mot kaos och våld! Ett hopp som grundar sig på kärlek till medmänniskan.
torsdag 9 januari 2014
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggintresserade
Bloggarkiv
Om mig
- Agnetas Loggbok
- Jag har arbetat 17 år i DRK, i Mai Ndombe provinsen som missionär och läkare. Är nu bosatt i Ludvika. Jag har fortsatt kontakt med kollegor och vänner i DRK. Jag deltar i Equmeniakyrkans arbetsgrupp för hälsovård i Kongoländerna.
Har hittat din rapportering från Kongo idag. Mycket intressant. Du verkar ha koll på läget. Eftersom vi har intressen i Kongo Kinshasa är vi angelägna att veta vad som händer. Vi uppskattar verkligen dina rapporter.
SvaraRaderaMatadi Support Group
Yngve Håkanson
www.matadi.se