”Kriget som nu avslutats skall vara det sista i det här området”.

Kongos president, Joseph Kabila, besökte under den gångna veckan östra Kongo och de städer, som till för bara en månad sen var helt i M23 gruppens händer, Rutshuru och Kiwanja, och besökte även Goma. Han var efterlängtad, av en del, för att de skulle få fira segern! Andra tyckte att han inte hållit vad han tidigare lovat, så varför skulle han nu komma? Han togs emot av folkmassorna, talade till dem och uttryckte sin glädje över att kriget är avslutat, lovade folket att detta var det sista! Han uttryckte sin glädje över att han som landets ledare nu kunde besöka området.

Ja, kriget mellan M23 och landets armé är avslutat. M23 har delvis överlämnat sig till Uganda, en del av rebellerna har försökt integrera sig i den kongolesiska armén och organisationen som sådan har upplöst sig själv.

Det är orsaken till att Kongos representanter inte vill signera det dokument, som medlaren Uganda tagit fram. ”Inget land i historien har signerat en överenskommelse med en organisation som har förklarat sig själv vara upplöst”! Alltså, omöjligt att signera en överenskommelse, men möjligt att signera ett dokument som säger att kriget är avslutat!

FN:s specialstyrka i området fortsätter att verka enligt sitt mandat och skall nu förmå övriga beväpnade grupper i området, ett 40-tal, att lämna ifrån sig sina vapen och upphöra med striderna.

Kabila samtalade med Martin Kobler, chef för Monusco, (FN i Kongo), och Mary Robinson, FN:s speciella sändebud till Stora Sjöområdet, som båda besökte Kinshasa och östra Kongo samtidigt som president Kabila var där.

Mary Robinson underströk behovet av satsning på utveckling i området, när kriget nu är avslutat och betonade även vikten av att Kongo och FN tillsammans tar fram en modell för hur beväpnade grupper i området skall oskadliggöras.

Kobler betonade i samtalen värdet av att det finns en politisk vilja till fred, en militär seger är inte tillräcklig.

Det internationella samfundet uppmanar både Kongo och M 23 att återvända till samtalen i Uganda och signera dokumentet. Rwanda och Uganda fortsätter att hävda att de inte har gett stöd till M23. Mary Robinson underströk vikten av ett dokument, som signeras av de två parterna, Kongo och M23, och som konsoliderar freden i området.

Kriget är slut. En 20 åring i Kiwanja har redan upplevt tre krig sedan han föddes! Vågar han tro på presidentens löfte? Hur kommer soldater och rebeller att hantera denna nya situation? Vilken hjälp får de för att återgå till en fredlig tillvaro, om de nu någonsin levt i en sådan?

De psykologiska faktorerna går inte att se bort ifrån. För mig är det en gåta, hur man kan förvänta sig att Kongo skulle kunna signera en överenskommelse med ”fienden”, som själv upplöst sin egen organisation!

Frågorna är många! Osäkerheten stor! Förhoppningarna stora hos en del och nästan icke-existerande hos andra! Det enda vi med säkerhet kan säga att det är av stort värde att kriget upphört och att allt nu måste göras, alla borde nu samarbeta, för att skapa bestående fred i området.