Kongo har fått sin president

Idag påbörjade Joseph Kabila sin andra period som landets president i och med att han svor presidenteden inom presidentens område i Kinshasa. Stridsvagnar är utplacerade på strategiska platser i huvudstaden, som främst stöder Etienne Tshisekedi. Robert Mugabe från Zimbabwe var den enda utländska statschefen, som var närvarande. Alla ambassadörer i Kongo var uppmanade att vara närvarande vid ceremonin, med det bifogade hotet att de annars skulle bli förklarade ”persona non grata”. Ett tusental supporters fanns också närvarande.

Etienne Tshisekedi planerar att svära presidenteden på fredag, på ”Martyrernas stadion” och även intill den platsen finns idag stridsvagnar utplacerade.

Hur skall vi förstå den strid om presidentposten, som pågår i Kongo idag? Oerhört svårt för oss att överhuvudtaget begripa något av detta! Det finns journalister som lyfter Kabilas sårbarhet i Kinshasa och att detta skulle vara till Tshisekedis fördel. Så lyfts även händelser långt tillbaka i historien; då Patrice Lumumba mördades, han var det självständiga Kongos första ledare. Enligt vissa personer hade Tshisekedi del i planeringen av mordet på Lumumba, något som han själv inte berör på något sätt. Är detta till hans fördel eller nackdel? Ingen vet. UDPS, det parti som Tshisekedi leder idag, bedöms försvinna den ledaren dör. Det är alltså en stark person det rör sig om, det kommer fram på många olika sätt.

Många kongoleser i landet och i andra länder har protesterat mot valets resultat. Utländska observatörer har påtalat att det inte gick rätt till. Igår uppvaktade en grupp på ett 50-tal kvinnor från oppositionen, den amerikanska ambassadören och lämnade ett dokument där de bad om internationell medling i den kris som pågår i Kongo, efter valet. De påtalade att de önskade en fredlig lösning av krisen. Innan valets resultat blev tillkännagivet hotades det med blodbad och plundring, något som inte inträffat. Detta bedöms som att kongoleserna inte är villiga att betala landets kris med sitt eget blod! Men det är just de vanliga människorna som får betala den pågående krisen. En kris som inte började i och med detta presidentval.