Makt som mål i livet, mättas inte

Det tycks som att om någon fått en maktposition, vald för en tid, gör den personen allt, för att förlänga den tiden. Vi ser det i flera länder i dag. Frågan inställer sig, vad är det som lockar, vad är det som gör att det är så svårt att lämna uppdraget?

I dagens Kongo kan flera exempel på detta anas. Den sittande presidenten är nu inne på sin andra och enligt nuvarande konstitution, sista mandatperiod. Nu har han lyft behovet av en förändring av konstitutionen! Vad denna förändring skulle medföra är oklart. Den enda skillnad som folket uppfattar, är att han skulle kunna väljas om för två nya perioder! Alla protesterar. I huvudstaden visar många sitt missnöje och säger att de är beredda att gå ut på gatorna och demonstrera! Ett försök till demonstration gjordes igår, men uppenbarligen fanns inget tillstånd och gruppen skingrades av polis. Alla provinsguvernörer är samlade till samtal i Kalemie, även presidenten deltar. Kalemie ligger i östra delen av landet, vid Tanganyikasjöns västra kust, söder om Bukavu. Det rapporteras att alla deltagare är positiva till förändringen av konstitutionen. Det kan tänkas att de också ser en möjlighet att kunna bli valda för ytterligare perioder! Presidenten hävdar att det är folket som skall besluta i denna fråga och anger möjligheten att ordna en folkomröstning! Han har nu lyft förslaget på tre olika platser i landet och upprepat samma budskap: ”Ni väljer”!

Oppositionen undrar om det inte vore bättre att ägna tid och energi åt att förbättra livet för arbetslösa, unga och delar av befolkningen som lever i fattigdom och i rädsla för rebeller och beväpnade grupper.

Hur kan man vara ledare utan att se folkets lidande?
Hur kan man blunda för verkligheten?
Vilka mekanismer träder i kraft och gör att en ledare klarar detta?

Sedan september i år har matpriser i Kinshasa stigit och folket har svårigheter att äta sig mätta. Ökning av priserna från 25 % till 50 % på mindre än tre månader får naturligtvis sina följder. Det finns flera orsaker till ökningen. En är att lastbilschaufförerna strejkar. En annan att det inte längre går tåg mellan Kinshasa och Matadi. De som har odlingar norr om huvudstaden, kan inte transportera skörden till de som behöver den, då den beväpnade rebellgruppen fortfarande finns i området och plundrar och dödar invånarna. I inlandet har översvämningar förstört stora odlingsytor och därmed också stora skördar.

Vad står valet mellan? Vad kan den hungrige välja, för att bli mätt?