Tomrum efter sfinxen från Limete

Igår kväll då sörjande samlades utanför UDPS huvudkvarter i stadsdelen Limete i Kinshasa, skingrades folket av polis, som även använde sig av tårgas. Idag är det stor folksamling vid huvudkvarteret, liksom på andra platser i Kinshasa. Polis är placerade i alla dessa områden, men inga sammandrabbningar har rapporterats. På bussarna i morse var det en kompakt tystnad, olik andra dagar. Alla sörjer och funderar över framtiden.

Kondoleanser kommer från ministrar i Belgien och även från andra internationella grupperingar.

Kongos regering har via sin talesman, Lambert Mende, har informerat om sin önskan att ordna en officiell statsbegravning: ”Vi vill visa vår vördnad för den person, som var landets premiärminister en gång, som fick andra plats i presidentvalet 2011 och som var huvudet för det andra, i storleksordning, politiska partiet i Kongo. Vi kommer inom kort att på ett formellt sätt organisera allt som är knutet till denna ceremoni”.

Den kongolesiske historikern, Isidore Ndaywel, lyfter ett intressant perspektiv: ”Vi har tidigare upplevt att då de personer, som vi satte stort hopp till, har dött, har det alltid lett fram till en oväntad och intressant lösning”. Han nämner exempel som Patrice Lumumbas död 1961, som ledde till avslutning av Katanga utbrytningsförsök, vidare Laurent Kabilas död, som ledde till ett slut på kriget och fram till en överenskommelse mellan de berörda grupperna. Ndaywels förhoppning är att genom Tshisekedis död, alla politiska aktörer, skall ”ta sitt förnuft till fånga” och lämna sina positioner, för att tillsammans arbeta för ett bättre Kongo genom att helt tillämpa den överenskommelse som finns.

En sådan förhoppning vill man gärna kunna dela!