Att bidra till en möjlig lösning

Samtalen, ledda av katolska biskopar, avbröts under julaftonen, för att återupptas torsdag 29 december. Förhoppningen är att ett dokument skall kunna signeras den 30. Till 95 % är arbetet avslutat! Det som återstår är finkorrigering av texten, av ordval, och åtminstone en fråga, som det skall beslutas om. Den frågan framstår dock som en svårlöst; det är den som skall avgöra den nytillsatte premiärministerns varande eller icke varande!

Övriga frågor tycks man ka kommit överens om! Det framstår som ett under! Ett mirakel!
Men – som en representant från den radikala oppositionen säger; ”det är först då folket får del av våra beslut, som det kommer att avslöjas om vi gjort bra beslut eller inte”!

Ärkebiskopen i Kinshasa, Laurent Mosengwo, har i ett jultal uppmanat alla kongoleser att bannlysa våldet och bli görare av det goda och vara fredsrepresentanter! Han relaterar till julevangeliet och Jesu födelse, till fredsbudskapet och säger att det är ingen konst i att använda vapen, det svåra är att avstå, att skapa fred och att visa kärlek och omsorg om varandra.

FN:s generalsekreterare hälsar via sitt speciella ombud i Kongo, Maman Sidikou, till det kongolesiska folket och anger att han tror att de snart skall få del av en överenskommelse som garanterar fred i landet. Så tackar han alla som deltar i samtalen och som bidragit till att man nått så långt.

Fyra dagar innan samtalen återupptas. Kommer lugnet att bestå? Kanske att förhoppningarna nu växt och att man vågar tro på biskoparnas förmåga? Det intressanta är ju att det är biskoparna som lycktas med att samla alla politiska partier och få dem att prata med varandra!

Vi som är på avstånd, får göra vad som går; tänka goda tankar om alla deltagare i samtalen i Kongo och be att undret skall ske och bestå!