Minnen och glädje

Då ett år snart är slut och inför ett nytt år, är det vanligt att vi tittar tillbaka på vad som hänt under det gångna året. Jag kan med glädje se tillbaka på ett innehållsrikt år, då jag fått möta vänner och kollegor från olika länder. Dessa möten har skett både hemma och borta.
Jag minns speciellt resan till Kongo, som gav oss möjlighet att besöka, inte bara Kinshasa och Semendua, men även det isolerade Mimia!

Jag tänker på den lilla flickan, som vi mötte på vägen bortom Semendua, hon som inte sett någon vit person tidigare! Slutligen övervann hon sin rädsla och sträckte fram sin hand och viskade sin hälsning; "Mbote". Hon var på väg hem med sin dödssjuka mor på cykeln, som hennes far ledde. Jag undrar hur hon har det idag?

Jag tänker på den glädje, som kvinnorna i Mimia visade, då vi kom dit. På olika sätt gav de uttryck för sin tacksamhet. Jag vet inte hur de har det idag, eftersom internetkontakten är bruten sedan några veckor.

Jag tänker också på samtal med sjukvårdspersonal i Kongo. Och det mail jag fick härom dagen från en kollega i Kinshasa. Han berättar det som vi såg under vårt besök; att islam breder ut sig, inte bara i huvudstaden, men även på landsbygden. Så hans förklaring; fattigdomen! Han önskar att kyrkan och missionen skall sätta människan i centrum för all verksamhet!

Men att se tillbaka, innebär också att påminnas om de personer, som inte längre finns kvar i vår gemenskap. Och att besöka Kongo, skapar tillfällen, då jag påminns om de som dött för många år sen liksom de som dött i år.

Den geografiska platsen återskapar minnesbilder inom mig. Och jag minns ett samtal, ett leende, ett ansiktsuttryck och ett tonfall. Jag påminns om gemenskap och upplevelser.
Allt detta skapar tacksamhet inom mig.

Kongo har en förunderlig förmåga att skapa värme och glädje hos alla de som besöker landet!
Frågan är hur vi gör med alla de minnen och upplevelser vi har? För mig är detta ett sätt att hantera känslorna; att ha fortsatt kontakt med vänner och kollegor i Kongo och förmedla intryck och information på olika sätt, exempelvis genom att skriva dessa rader!

Det är av stort värde för folket i Kongo, att människor utanför deras land följer utvecklingen, både vad gäller politik och den humanitära situationen, liksom enskilda människoöden.

Så hoppas jag att vi har fortsatt kontakt under det kommande året!

Jag önskar er alla ett Gott Nytt År 2015!